Göteborgsposten – 3 januari 1862, sida 1

gas, att den kraftigt protesterat mot det extraordinära kreditsystemets missbruk, och hvad skulle det också tjena till att votera en budget, då det var nog med kejsarens vilja för att beloppet skulle kunna förökas med 50 procent. Foulds förslag går nu ut på att han väl icke vill gifva kamrarne rättighet att framställa ändringstörslag, men budgeten skall ej mera voteras för hvarje evskildt ministeriums ullsammanlagda utgifter, hvarföre kamrarne hädanefter bli iståndsatta att förändra hvar uch en afdelning, i hvilken den enskilde ministerns budget skall införas. En sådan rättighet skall naturligtvis vara lika illusorisk som den närvarande lagen. Men detta är ej den afsedda reformens svagaste sida. Regeringen har alldeles fria händer till att etter godtfinnande öfverföra bevillningarne från en post tull en annan utanför hvarje enskildt miuisteriums gränser. Meningen härmed är att ej blott det verkliga öfverskottet, (t. ex. så att bevillningen för krigsmaterielet kan användas vill stridsmaktens sorökande) utan att hela den tör ett särskildt ändamål voterade summan kan nyttjas, så att kamrarne se sig tvungna att ännu en gång bevilja densamma, emedan den ej blifvit använd sor sitt ursprungliga ändamål. Men det är ej dylika palliativer som skola förmå att upphjelpa Frankrikes hårdt medtagna finanser. Om kejsaren menar ärligt skall kanske det skröpliga maskineri Foutd uppfunnit kunna arbeta till nytta för landet: Sakerligen skall kejsarens ordhällighet bero på den oafhängiga minoritetens hållning i lagstiftande forsamlingen. De medgifvanden han på grund af Foulds föreställningar gjort, bevisa, att han inser det han nödvändigt måste vinna lagsuttande församlingens förtroende, och de fransmän, som längta elter konstitutionell frihet, må tillskrifvas skulden för en olycklig utgång, om de icke uppställa besparingar i stat-hushällningen som ett vilkor för att kejsarens politik skall kunna genomföras. Det gjorda medgifvandet är i och för sig sjelft ej vetydelsefullt, men i dughga händer kan det kanske bli grundvalen sor ett verkligt konsticulonelt system. Budgetförhandlingarne och budskapet om det lån som inom kort tid skall upptagas, skola snart visa om kejsarens senaste handling blott är en taskspelarkonst eller det törsta steget på frihetens väg. Utsigterna dertill äro emellertid på grund af tidsomständigheterna icke mycket ljusa. När det är tal om en underbalans på 720,000,000 riksdaler, skola statslån, nya skattepålägg och besparingar i flere af statsforvaltningens grenar ej vara tillräckliga, då man i alla fall anser det nödvändigt att hålla en arm på 600,000 man och en flotta som kan mäta sig med Englands. Vill och kan Fould genomföra en reduktion at Frankrikes stridskratter? Den officiösa pressen har hela uden före striden emellan England och Amerika vägrat att medgifva det. Har kejsaren för alsigt att under de törestående händelserna förhålla sig passiv, eller ämnar han att spela en framstående roll? Har han vlilvit öfverraskad af händelserna eller har han sjelf blandat korten till det stora spel, som efter all sannolikhet nu skall börja? Detta ar en fråga som den narmaste framtiden skall besvara och hvarpå det beror om Foulds finansplan verkligen skall vara i stånd att föra Frankrike bort från de hotande skären.