Göteborgsposten – 31 december 1862, sida 1

egare i Götbeborg, och till Oss i underdånighet ötverlemnat ew upprättadt förslag till Reglemente for berorde inrättning: hatve Vi, med tastaut atseenude å byad som uvlitvit antordt angaeude vigten och gagneligheten af en kreditanstaiv uar ifrågavarande beskatienhet, samt enär de for densamma antagna allmänna grunder iunmts vara tilltredsställande och tör inältuingens trawntida bestand betryggande, prova: skaligt att det uppgjorda forsiagev ull Reglemente tor nämnde tHypothekstoresing, med äudring at namnet ilyputheksiöorening vill Hypotheks,assa samt med tor öfrigt at Oss nödige ansedde förändringar, i nader gilla; och vele Vi alltså for Gutheborgs tlypocbekskassa i nåder fastställa följande Regylewmuenute : KAP. 1. Om Hypothekskassans ändamål samt dess serskilda . fonder. I 1. Ändamålet med Gotheborgs Hypothekskasså är att ar egare at fast egenduvim, belägen InNv.r Kadlbus-Kättens 1 Götheborg uvmsområde, bereda ulliälle av erbälla lån, bviuka, vm de 1 deua Reglemente stadgade vukor tullgoras, iuvm viss Ud, amorteras, utav alt kunna a någondera sidan till betaluing före amorteriugsudens slut uppsägas. 2. For anskattande at tilgangar ull deuna lånerorelse upptager siilypothekskassun, genom dess Direktion, etter bemyndigande å Bolagsstämma, amorveringslän, med eller utan kapivalrabatt, emot obligationer å Svenskt mynt af den lydelse tormularet Litt A. utvisar, lopande med ranta etver högst lem procent, för är raknadt. Sättet för obligauvnernas inlosning, som kan ega rum antingen etter utlottuing eller medelst uppkop, eller genom användande ar dessa utvägar i toremng, är beroende på de vilkor, som kunua med långitvarne ötverenskonmumas; börande dock, iunan lan upptages, beslutet derom hos Kongl. Maj:t anmälas och Dess nådiga samtycke ai vaktas. Y 3. Hypothekskassan skall alltid i sin ego innehatva skuldtorbiudeiser, intecknade i fasugbeter i Götheborg inom hälften af tastigheternes i enlighet med dewa Keglemente bestämda värde, till minst ika velopp, som emot utelöpande amorterings-Obligallover imtHutit, bvarförutan till ytterligare sakernuet tor tullgörande af alla Hypothekskassans torbindelser skall bildas en gruudtond på sätt har nedan närmare bestämmes. I 4. Hypotheskassans grundfoud bildas salunda, alt hvarje luutagare hos Kassan är forbuuden atv tor fem (5) procent af lånebeloppet emovtaga grundfoudsobligauoner. Skulle iem proceut af lånet icke utgöra fullt hundratal Riksdaler, är låntagaren förbunden att, när det belopp, som ofverstiger fullt hundratal, utgör mer än tretio Riksdaler, vid läneligqviden cmottaga i grundfonds-obligationer det belopp, svm motsvarar aärmaste fulla hundratal utötver tem procent at länesumman; hvaremot, om nyssnämnda oöfverskjutande belopp icke utgör mer än tretio Riksdaler, grundtfonds-obligationer dertör icke må utgilvas. 5. Grundtonds-obligativnerna, som icke lemna afkastning i annau ordning, än här nedan är stadgadt, uttärdas, ställda på innehatvaren, i serskilda serier för valörer af 1,000 Rur, 5vv Rdr och 100 Rdr Riksmyut, med nummerordning inom Serien, och erhälla 1 öfrigt den lydelse bifogade formulär Litt. B. utvisar. 3 6. Grundfonden skall i räkenskaperna föras i serskildt konto, derå ränteberäkning ej eger rum; och bör ett emot grundtouden svarande belopp alltid finnas i bankdeposnionsbevis, räntebärande ovligationer, som lätt kunna realiseras, eller i kontanta medel, så att i amorteringslan icke i något tall ma utgitvas mera, än hvad genom upplåning emot amortering iuflutit, efter atfdrag af sammanraknvade betoppet al utelöpande grundtonds-obiigationer. 8 7. Sedan föreskritne ränteoch amorteringsuiqvider årligen egt rum samt de för räkenskapsuret belöpande omkostnader och möjligen iuträffade forjuster blitvit med inkomsterna tor aret betäckte, utdeias öfverskotiet i hela procent äå de grundfondsobligationer, som under hela året varit utelöpande och å de öfriga i förhållande till tiden for deras utgifvande. Det belopp, hvarmed nämnda öfverskott kan ötverstiga fulla procent, afsättes til en serskild fond, kallad reservionden, och mai, sa länge denna reservfond icke uppgår till en fjerdedel af grundfondens belopp, utdelningen å grundfonds-obliigationerna icke göras med mer än högst tem proceut ärligen. Skulle inkomsterna för året icke förslå till betäckande af utgifterna, fylles bristen i första rummet at reseryfonden. Finnes ej reserviond, eller lemnar den ej full tillgång, då skall i det förra fallet hela bristen och i det sednare hvad från reservfonden ej blilver betäckt fyllas af grundfonden; och må ej sedermera någon utdelning å grundfonds-obligationerna ega rum, innan hvad salunda från grundionden utgått blifvit till fullo ersatt. 88 I afseende på bokföring af Reservfonden och användande af dichörande medel, iakttages hvad i 8 6 blifvit rörande grundfonden stadgadt.