Göteborgsposten – 27 december 1861, sida 3

nade dereticE Kunmaren tull att bevilja de Ioreslagna skatter.iz, hvilket skulle fullkomligt åter: upprätta den italienska statskrediten, hvartill Italiens ovänner göra sig det omaket att vilja minska förtroendet. Talet mottogs med lifligt bitall — Samma afton beviljades i ett utomordentligt sammanträde af de deputerade budIgeten provisoriskt med 202 röster mot 39. Finansministerns upplysningar om det finansiela tillstånd hafva gjort ett mycket gynsamt intryck i Turiu. Så är deremot ej förhållandet med den redogörelse för finansernas tillstånd i Österrike, Isom finansministern v. Plener sett sig nödsakad framlägga för österrikiska parlamentet. JOstd. Post anmärker anmärker af denna anTledning följande: Efter det jättestora deficit är 1859, som var en följd af italienska kriget, väntade man sig skola få se utgifterna ordnade på ett sådant sätt, att om än deficit derigenom icke skulle kunna häfvas, en förminskning deri likväl skulle kunna uppnäs, då äfven en jemvigt i statshushållningen efterhand skulle kunna åvägabringas genom inkomsternas ständiga tillväxt. Men man ser nu tvärtom, att efter ett deticit 1859 at öfver 200 millioner för de tre följande ären visat sig deficiter af relativt c:a 65,109 och 110 mill. floriner, eller tillsammans för dessa trenne år — krigsåret frånräknadt — en summa af c:a 284 mill. Huru skall ett sådant deficit kunna betäckas. Å ena sidan har finansministern häftigt uttalat sig mot det lättsinniga i att öka skuld på skuld, medan han å andra sidan hänvisat till nödvändigheten af att betäcka den ena hälften af detta ärs deficit genom ett nytt lån. Vidare har han på ett ställe i sitt tal yttrat, att landets förmåga att betala skatter icke bör ansträngas för mycket, och på ett annat ställe säger han, att den andra hälften deficit måste betäckas genom nya skattebördor. Dylika motsägelser äro ej lämpliga att väcka förtroende till finausförvaltningen. — Emellertid är budgeten nu under behandling i en af Underhuset nedsatt finanskomite, hvilken dock först efter en häftig diskussion kom till ståud, och efter det polackar och czecker framhärdat i sitt påstående, att riksrådet i sin nuvarande skepnad vore inkompetent till diskuterande af budgeten, Den österrikiska regeringen forttar att med stor stränghet gå tillväga mot ungrarne. Enligt underråttelse från Pesth af d. 20 d:s, har man sålunda hotat med att afsätta alla de obergespaner i Siebenbirgen, hvilka ej vilja törklara sig för regeringen, upplöst de magyariska komitaterna och från offentlig anställning uteslutit alla, som undergått nägot politiskt straff sedan 1849. Inom franska senaten började d. 20 d:s diskussionen af senatskonsulten. Diskussionen oppnades at markis Larochejaquelin, som utvalade den at många delade önskan, att regeringen skulle lemna en klar redogörelse för landets finapsiela ställning. Hr Magne, f. d. finansminister och numera minister utan portfölj, torsäkrade senatorerna, att regeriugen icke kunde uttala sig mera klart än hon gjort 1 afseende på finansernas tillstånd; henues tidigare meddelanden stodo icke heller i den ringaste strid med hennes senare, och såframt det förefanns någon olikhet ihr Fouids finansberättelser vid årets början och vid dess slut, härrörde detta från ännu icke bekanta eller kanske tillochmed misskända fakta. — Den vekante statsekonomen Frans Horn har i en artikel i Journal des Debats påpekat den verkliga betydelsen af budgeteus indeluing i 68 afdelningar. Af dessa innefatta neml. 28 tillsammans en summa af bloti 55,803,994 tres och 22 andra en summa af 240,448,372 fros. Det återstår således endast 20 atdeluingar för de ötriga utgilterna, d. v. s. för omkr. 1,700 mill. eller 5(; af budgeten. En egentlig specifikation at budgeten finnes således endast tör 48 afdelningar, hvilka inalles knappast omfatta 300 millioner utgifter, som svårlgen kunna reduceras. Med atseende på de öfriga tjugo afdelningarne, hvilka hvardera i medelval omfattar inemot 100 millioner, är intet partielt förkastande eller reduktion moöjugt vid omröstningen, och just dessa afdelnivgar innehålla de paragrafer, i hvilka bespaungar skulle kunna göras. Då lagstittande församlingen nu icke kan förkasta en hel atdelning af budgeten for ea enda paragrats skull, är i sjeltva verket ingen speciel kvntroll möjlig i atseende på de 3; at budgeten. — Emellertid har senatskonsulten redan d. 21 blitvit af senaten antagen. I Preussen har varit rådande en svår ministerkris, hvilken gjort den allmänna sinnesstämningen särdeles spänd och framkallat en uillstymmelse till stark opposition, liksom den ytterligare visat, huru starkt afticierad haus preussiska majestät är al reakuonen. I eu voret från Bertin skrifves under d. 20 dennes a.