Göteborgsposten – 20 december 1861, sida 1

Men han fann ingenting, allt var tyst och stilla, tomt och öde. — Alla djeflar! utbrast han; Rick har förrådt mig. I detsamma slogs på en gång båda vapnen ur hans händer... och, innan han hann uppgifva ett skri, var han slungad till golfvet. — Ett snöre kastades kring hans hals och virades kring hans kropp. XLVI. Den 12:te germinal. Kl. 9 på morgonen var den volkan, som doft mullrade under Paris, färdig att bryta ut, och revolutionens förfärande lava utgöt sig redan i brinnande och oroliga vågor öfver hufvudstadens mest besökta gator. I Konventet rådde ett förfärligt tumult, hvilket nått sin högsta höjd, då Fouch smög sig in genom en bakdörr. — Bröd! bröd! skreks från alla håll af folkmassan. Insurrektionen tycktes nu beherrska allas sinnen. Alla ville tala, men sökte förgäfves att göra sig hörda. Ledarne af massan pratade, uppeggade och underblåste öfverallt elden. Bland dessa ledare, hvilka gledo som ormar in mellan grupperna, var en, som genom sin fe