Göteborgsposten – 17 december 1861, sida 2

Bamboulå tog sina pistoler och stoppade dem i sin ficka. — Det är just det jag skall göra! sade han. — När? frågade Rick. — Nu genast. — Du begifver dig då till Camparini? — Ja! — Med alla dessa papper? -— Nej, blott med afskrifterna. Dessa dokumenter skola ligga qvar här i en af mig ensam känd låda, hvilken ej sjelfva djefvulen i egen person skall kunna få reda på. — Men galerkonungen skall råka i raseri och hålla dig fast. — Bah, han skall nog släppa mig! — Akta dig, Camparini är en koloss i makt och list. Bamboulå ryckte på axlarne. -Han har slagit mig redan tre gånger sade han, men han skall ej göra det mera! Tro du väl, att jag arbetat tio år på detta sätt, för att nå målet och, då det väl nåtts, gå att kaste mig i en snara? Tror du, att jag, som är ega: re af en ansenlig förmögenhet, vill riskera mit lif, genom att sätta mig i skydd för en fiende Om jag begifver mig till honom, så kommer de sig deraf, att jag har medel till att utgå derifrån Rick såg på Bamboulå och sade: — Och hvilka äro då dessa medel?