Göteborgsposten – 5 december 1861, sida 2

singsviken vid Herrön. Oaktadt fartyget var med tross förtöjdt i land och dessutom hade sina båda ankare ute, befann det sig dock i det farligaste läge, utsatt för vådan att vid vindförändring svänga på grund, då det skulle gått förloradt. Den 2 d:s inbergades det till Krossen i godt behåll af tullbetjening, lotsar och fiskare. — Från Fyjellbacka skrifver vår korresp. d, 2 d:s: Den 30 Nov. kl. 11 på attonen törnade och sjönk utanför Saltskär, vid inloppet till Fläskö, en engelsk med ärter lastad brigg. Kaptenen och besättningen inkommo i egen båt morgonen derpå till Östwam. — Briggen Leopolds last är lossad på Musön, men fartyget står ännu fast på grund. — Från Kalfsund skrifver vår korresp. d. 2 d:s: För närvarande ligga 15 fartyg till ankars i Kkalfsund, af hvilka 12 äro lastade och 3 i barlast; alla äro hit inkomna för storm. På Rörö har uppflutit 6 st. söndriga sjömanskistor och en plånbok med inneliggande di verse papper och bref, af hvilka det synes, att boken tillhört en matros ombord på en tysk brigg med namnet Jurgen Rahlff, och hvilken brigg varit i Köpenhamn den 12 sistl. Nov. På ön Hyppeln, belägen en kabellängd söder om Rörö, är bergad en storbåt, mycket söndrig, med namnet Jurgen KRahlff i aktern. En mängd hafre och plankor har drifvit i land på ofvannämnde öar, hvaraf vill synas, att något fartyg troligen törnat på bland de fruktansvärda bränningarna utanför Hyppeln och Rörö samt att besättningen sökt rädda sig och sina saker i storbåten men misslyckats. Alla kistorna som äro bergade äro gronmålade. Norska ministerkrisen. Norska statsministern h:s exe. Sibbern har nu verkligen erhållit afsked från sitt embete och hela norska statsrådsafdelningen i Stockholm har afrest till Kristiania, för att der sammanträffa med H. M:t Konungen. Det påstås, att denna kris foöranledes at revisionstrågan. Fn sådan påyrkas af alla partier inom Sverige och äfven af ett ej ringa parti i Norge, der dock pressen vill gå i en annan riktning; motståndet inom norska statsrådet kan beklagligen leda till mycket ledsamma följder. Vi hoppas dock, att saken skall kunna i godo, biläggas; och vi ega till denna förmodan ganska giltiga skäl. Framför allt är önskligt, att de, desto bättre, alltmera fåtaliga stämmor inom svenska tidningspressen, som alltid sökt tillägga norska folket ovänliga afsigter mot unionen, ej må ånyo genom otidigt tumult försvåra konungens bemödanden att ordna våra ömsesidiga förhållanden. Öppenhet och försonlighet må vara svenska pressens lösen. Af Upsala universitets Årsskrift bar nu, enligt Upsala-Posten, första bandet utkommit, innehållande uppsatser åf 15 särskilda författare, hvilkas namn äro tillräckliga vitsord för ett särdeles omvexlande och godt innehåll. Upsala-Posten yttrar, att årsskriften synes vara med raskhet satt i verket. Hvar och en har sina enskilda åsigter om raskhet och dröjsmål; vi för vår del kunna ej finna alt utgifvarne af ett arbete, låt vara om 60 ark, som påbörjats i januari och utkommer först i december, må berommas för någon synnerlig raskhet. Om Finland skrifver en korresp. från Petersburg, att den stora massan af folket derstädes zscke längtar tillbaka till Sverige. De mera bildade klasserna dyrka just icke, heter det, ryska regeringen, men de känna sig väl under Alexanders milda spira(se skräckregementet i Polen), och tro sig skola återvinna under densamma frihet och sjelfständighet såsom en egen nationalitet. Den anmärkningen torde här vara på sin plats, att Sverige gerna skulle se detta frihetsverk utföras under Alexanders milda spira, men det finnes väl få som tro, att frihet kan förvärfvas under ryskt beroende, utom den kohort som följer Snellman i spåren. Litterär nyhet. Från hr Hansellis officin i Upsala har utkommit ett häfte dikter af Upsalastudenter, kalladt Isblomman.