Göteborgsposten – 4 december 1861, sida 2

ingen främmande kunnat märka det. Bam boula, som i samma ögonblick befann sig i mot satta ändan af salen, hade ej haft den minsta aninj derom. XXIX. En sjömanside. Barsboulå hade närmat sig intill en person som befann sig midti en af de mest upprörd: grupperna och tycktes vara en utaf de ifrigast entusiasterna för talarnes politiska maximer. Bam boula trängde sig fram till denne person, son ännu icke kunnvat märka hans närvaro, och slog honom på axeln. Den andre vände sig om och gjorde en åtbörd af öfverraskning. Derefter lem nade han, på ett tecken af Bamboula, gruppen hvilken åter å sin sida rusade fram mot estraden Den okände hade, i det hau vände sig om, fåt det fulla ljuskenet midt i ansigtet, och ljuse från lamporna upplyste helt och hållet detta hvilket var alldeles nedsvärtadt som på en kolare Hans drägt af groft sammet var ock en kolaret från Avignon. Bamboulå drog honom med sig bort i en vrå af salen. — Huru kommer det sig, att du är här? sade kolaren lifligt. Du skulle ju icke komma hit.