Göteborgsposten – 4 december 1861, sida 1

— I kännen ej igen mig? sade denne leende. Han förde härvid ena handen snabbt till sin batt och den andra till sin halsduk, i det han lyfte hastigt upp den förra och drog ned den senare. Gervais och Gorain utstötte på samma gång ett rop af glad förvåning. — Medborgaren Sommes! sade Gervais och knäppte ihop bänderna, liksom för att tacka Försynen för dess nåd. — Vi äro räddade! tillade Gorain! — Men hur är det fatt med er? sade Bamboulå. I synens ju helt upprörda. — Ack! sade Gorain, mycket. -— Hvad har bhändt er? Gervais lutade sig intill Bamboula. — Är det bit du begärt att vi skulle komma, medborgare? frågade han. — Hit? upprepade Bamboulå. — Ja. — Men ... det beror på... När bar jag begärt er komma hit? Bamboulå fäste sina klara blickar på borgarena. — Du har ej sagt precist, att vi skulle komma hit, svarade Gervais; men genom att gå hit ha vi trott oss lyda föreskrifterna i ditt bref...