Göteborgsposten – 30 november 1861, sida 2

ET AA FASA RTNA NE ANP (ERK VARAT SATT TR TAPAS Rättegångsoch Polissaker. Poliskammaren I förrgår hade en bättre klädd madam inkommit hos handlanden Åkermark och derstädes köpt en broderad krage. Hon begärde sedermera att få se på kappsjaletter. Bodbetjenten framtog sådane, men det dröjde ej länge, innan han märkte att åtskilliga af desamma försvunnit. Då han härför antastade den nämnde madamen, såsom den enda hvilken kunnat taga dem, försökte hon att kasta ifrån sig de saker hon tillegnat sig, neml. en kappsjalett, värd 2!, rdr, samt tre dito, värda 75 öre stycket, jemte fyra broderade kragar. Då saken blef anmäld för polisen, befanns samma madam, hvars namn är Chr, Sandman, dessutom inneha 4 par gummigaloscher, värda 3 rdr paret, hvilka hon erkände sig olofligt ha tiligripit bos handlanden Lichtenberg, samt en haltsilkeoch en bengalduk, värde 3 rdr stycket, dem hou stulit hos handlanden Holmstedt. Hon uppgaf sig ha begått dessa förbrytelser för ett barns underbåll, till hvilket hennes man ej ville bidraga. Poliskammaren remitterade, efter hållen rannsakning, målet till rådhusrätten. Rådhusrätten. Med tormskäraren Cl. Emil Niklasson förehade rådhusrätten i onsdags ransakning angående en af honom från ångbåtsuppasserskan Chr. Erlandsson stulen klädning. Detta tillgrepp erkände han och blef derföre, då klädningen blott värderades till 4 rdr, ansedd som saker till snatteri. Men alldenstund han tillika, såsom vi förut omtalat, var sakför ! för att å allmänna landsvägen utanför Galgkrogarne från hemmanusegaren Pettersson ha tillgripit en portemonnä med deri liggande omkring 30 rdr i penningar, och då han emot sitt ihärdiga nekande ej till stöld af densamma förvunnits, så blef ransakningen i detta senare mål såsom rättast hörande till Säfvedahls häradsrätt, dit förvisad, och skulle Niklasson af samma rätt ådömas straff för båda förseelserna. — Förre artilleristen Fr. Wilh. Heitz, som från kusken Fr. O. Carlsson tillgripit tvenne till 3 rdr rmt värderade ridbetsel, ej, såsom han sade, för att stjäla, utan blott för att i sitt utblottade tillstånd bereda sig tillfälle att blifva förd till kronoarbetskåren på Carlsborg, der inga icke straffade personer emottagas, — dömdes äfven i onsdags, men endast såsom för snatteri, till 5 rdrs böter eller 4 dagars fängelse vid vatten och bröd. — Smedgesällen Gosselman, som enligt egen bekännelse genom inbrott i en verktygsbod inom Keillerska fabriken, tillegnat sig diverse filar, mejslar och borr, samt några andra saker, tillsammans i värde uppskattade till 45 rdr rmt, dömdes likaledes att för denna sin förseelse böta det stulnas tredubbla värde, eller 135 rdr, och att för första resan stöld med inbrott undergå åtta månaders straffarbete. I brist på tillgång till böterna skulle han undergå 22 dagars fängelse vid vatten och bröd. Gosselman syntes mycket ångerfull öfver sin förbrytelse, till hvilken Ban sade sig ha blifvit föranledd deraf, att han af sina kamrater lockats till kortspel, hvarunder han upprepade gånger förlorat hvad han genom sitt arbete förtjenat. Då sålunda hans hustru och barn fått svälta, hade de onda tankarne kommit öfver honom. För någon tid sedan hade ynglingen Alexander Andersson, förut i tjenst hos konditor Paalzow, låtit instämma denne inför rådhusrätten derföre att han ur Anderssons portemonnä skulle honom ovetande ha låtit borttaga en summa penningar under förevändning att dessa penningar voro hr Paalzow af Andersson frånstulna. Äfvenså skulle hr Paalzow enligt Anderssons anmälan olagligt hafva undanhållit denne åtskilliga klädespersedlar. Anderssons angifvelse var hållen i mycket svassande stil och omordade huruledes han genom aktningsvärda kunders frikostighet lyckats samla ihop dels den ifrågavarande honom frånstulna penningesumman, hvilken uppgick till det rätt nätta beloppet af 233 rdr 50 öre, och dels de nämnde kläderna. Allt detta fordrade han nu att hr Paalzow skulle till honom återställa, hvarförutom han yrkade ansvar å hr Paalzow för dennes handlingssätt. Den senare, hvilken sålunda i detta mål var svarande, berättade förhållandet på följande sätt. Alexander Andersson hade sedan ungefär halftannat år varit i tjenst hos br Paalzow. Under början af denna tid hade A. visat sig ordentlig och pålitlig. Men på senare tider hade han fört ett mindre regelbundet lefnadssätt. Några bestämda misstankar att han på sin husbondes bekostnad skulle ha beredt sig utväg till att föra ett sådant lif, hystes dock ej ännu af hr Paalzow. Men en gång hade en person hörande till uppassningen i konditoriet af Andersson lånat 3 rdr rmt. Andersson hade då förklarat att han utom dessa utlånta tre rdr blott egde 15 skilling. Kort derefter hade likväl en engelsk sjökapten inkommit och begärt att få vexla ett pundstycke. Andersson hade tagit emot det för att gå och vexla det i någon butik nära konditoriet. Men derefter hade han så ocnart kammit tillhala att fra Dalou. oe