Göteborgsposten – 25 november 1861, sida 3

är det, som tfvrt Frankrike will den afgrund, vid hvilken det befinner sig. Pa sista aren hatva statsskulderna okat sig will 2 milliarder frranes och den svältvande skulden beräknas till en milliard, under det alla tinausoperationer e) förslå att tylla den kejserhga kassan. Men dertill inskränker sig ej det onda i Frankrike. Departementerna, liksom städerna, synnerligast Paris, hatva tällat med regeriugen i storartade turetag, hvilka nog till större uelen hulva vari nyttiga och dnoskvarda, men eudast uuder ivrutsaltning att tiliräckliga medel tuuults lor desamma. Hå tvljde det ena lanei på uet andra. Ja, atven privatpersoner tfuljde exempiet. Genom storartade :oretag och svindlande spekulationer, sådana de synnerligast efter pariserixeden 1856 kommo i sväng, ualva vVisserligen atskilliga personer i hast blitvit rika och på uppkomlingars vanliga sätt tätla de i lyx och su. De letva efter sina inkomster och icke etter sin tormögeuhet. Hvart skall allt detta taga vi gen? Skall det lyckas Fould att plotsligt kunna hämina allt deta onda? På ingen man i buropa torde förnärvarande så Manga bekywmer hviia. Det iorsta medlet han uilgriper blir troligen det gamla vanliga: eu uyitl län, iy deu svatvande skulden måste natur ligtvis först konsolideras. Au besparingar i alla grenar måste göras, tailer af sig sjell, och man har redan sett en autydan dertill i äen beslutade reduktionen at den stående franska armeen. Fouids utnämning vil tinansminister helsades på börsen 1 Paris med stort Jubel och en hausse, men uvilken dock skuile blitvitv större ow ej de upplysningar om finansernas ställning, hvilka Fould samtidigt inlemnade ull kejsaren, och som publicerades, i Momtieuren, hade visat huru stor statskassans tförlägenhet var. Att kurserua likväl stego, är så wycket större ära för hr kould. Första uagen gladde man sig allmänt vid tanken på den nya era, hvilken skulle olja genvis Foulis utnämuing, då alla bäde mojliga och vmöjliga reiormer inom bank-, skatte. och tinvansväsendets omrade skulle genomföras. Men fransmännen äro ett ombytiigt iolk. Kedan tvenne dagar dercfter var åter borseu i en helt annan stäm: nivg. Mau bade väntat, att börsen, hvarest hr Foul räknar många och intlytelserika aubängare, skulle hatva ansträngt sig mera; men man realiserade oupp. hörligt, och etter hvad man kan sluta sig tillför de närvarande är det långt ifrån atgjordt, att börsen: majoritet laver de vffeutliga Fonds vara beroende a: tillvaron eller icke tillvaron al ett Foulds-ministe: rium, liksom ock publiken efter den törsta rvrelsen som framkallades ati utnämningen, ännu synes svält va i ovisshet vw, huruvida dev verkligen skall bl allvar eller ej at det törutspådda sparsamhetssyste met. Bankbalaucen, som offentliggjordes dagen ef ter Foulds utnämning, utvisade att metalliska kassa sedan föregående månaden hade minskats med 19; millioner francs, men ändock uppgick till 2851 mil lien; att portföljen ökats med 263 och notcirkulatio nen minskats med 374 million francs. Ali fruktan för spanmälsbrist tilltölje at den fel slagna skörden har nu i Frankrike försvunnit. Pi sista tiden har en utomordentligt ztor mängd span mål blifvit införd i Frankrike, såväl sjöledes son dofver östra gränsen. Stvra behållningar af hvete fin nas ännu i utlandet, och synnerligast i Donaufursten dömena och trakten af Svarta hatvet hafva de tranusk: köparne kunnat betinga sig låga priser. At de oifici ela berättelserna finner man att nästa 2 af bristen ä betäckt genom den främmande tilltörseln, hvilken jemt landets egen skurd är tillräcklig för kousumtionei till nästa Juli månads början. Manga sp-kulante utbjuda redan sina behållningar at uvete och mjö till salu, under förhoppning aw längre fram kuun göra inköp tor ännu billigare pris. Tyske bankiren Erckeus i Paris har vid senast lottdragningen i pariser stadsobligationerna vunnit e: summa at 500,000 fraucs. På fondsbörsen i London synes man med lite tveksamhet hatva mottagit underrättvisen om Fould utnämning till fivansministern i Frankrike, och Con sols föllo dertöre något, men höjde sig åter då tele grammet ingick om haussen i Paris. På fondsbörsei hafva penningar varit så rikliga, att man knapp kunnat betinga 2 procent för dem. En liten reak tion har dock uppkommit genom ryktet, att ett lå å 400,000 L skulle komma att i London upptagas för att sätta kejsaren i Marokko i tillfälle att full göra den af Spanien yrkade ersättningen för Tetuan utrymmande. — En iubjudning har i London blifvi utfärdad af the Universal Private Telegraph Company för teckning af 100,000 L i aktier å 25 L hvarders Bolaget har för ändamål, att mot en viss årlig af gift ombesörja inrättandet af enskilda telegraflednin gar, hvar man önskar sådana. Systemet har reda under 2 å 3 år varit tillämpadt och är för närva rande i användning mellan Parlamentet och kgl. ka binettet, kommerskollegium (the Board af Trade), I poliskammaren o. s v. — En inbjudan är likalede utfärdad för upprättandet af en ny Joint-Stock bani i London, hvilken skall kallas Mercantile. Kapi italet är bestämdt till 1 mill. , i lotter å 100 Z