Göteborgsposten – 18 november 1861, sida 1

traktas såsom tillfredsställande. Om låne skall betraktas såsom ett lån af unionen, sådan som den nyss egde bestånd och äfven ännu teoretiskt eger bestånd, innehållande alla dess 34 stater, så måste man fästa sig vid den omständigheten, aw fyra af dessa stater hafva bekänt sig till repudiationens principer och tre eller fyra andra Häckat sig med handlingar af likartad beskaffenhet, så att omkring 20 9, af det hela är mer eller mindre oberättigad till förtroende. Om återigen lånet anses blott som de nordliga staternas lån, så hafva vi att fästa oss vid det faktum, att icke blott en ibland dem har mest förordat repudiationen, men att dess försök till undanflykt och rättfärdigande ätven införas och gillas al de ledande journalerna i New-York och de andra nordliga staterna. De tre eller fyra andra staterna, hvilka utan att direkte vara inneslutna i repudiationens historia, dock stå dess principer ganska nära, äro likaledes nordstater. Oin man slutligen framhåller att vi icke böra fästa oss vid de skilda staterna utan vid den unionella makt som bildats genom deras förening, så möta vi åter den omständigheten att mr Jefferson Davis, då han var repudiationens mest kända apostel, genom unionens vilja utvaldes till en af det Washingtonska kabinettets mest inflytalserika mediemmar. Ehuru han hade visat bristande trouhet mot främmande kreditorer, hade man intet ord att säga emot honom innan han blet otrogen not sina påstådda skyldigheter mot umonuen. Dev at mr Seward nylgen gjorda tillkännasiutvandet av hvarje hansyn vill såväl egoudomsrätt som rätt tull personlig frihet, vare sig i atseende å främlingar eller amerikanska nedborgare, måste underordnas raddandet at nationeus ht, föranleder dessutom uppstälandet al den frågan om icke räddandet af nationens hi, ifall den pågående striden draser sig ut på längden, skall kunna föranleda ut betalningen af alla uvländska skolder uppläfves. Dessa och dylka betraktelser ärv de ;nda, som kunna inverka på engelsmännens ust eller motvilja att i större eller mindre nån teckna sig tor de lån som amerikanska !egeringen kan önska upptaga.