rit frånvarande. Ingen annan hade varit inne i huset än Gunilla Andersson, hvilken man igenkände derpå att hon haft mattor att sälja. Den anklagade erkände vid förhöret att hon tillgripit ljusstakarne och sjalen, men sade att detta skett i ett antall af kollrighet, då hon brukar lägga sig till hvad hon kommer öfver. Likväl medgaf hon att hon måhända äfven funnit sig inspirerad till snatterierna af vid dessa tillfällen intagna små rus. Stubben, som också anträffats pantsatt hos Helgeson, påstod hon sig dock enständigt ha köpt. Sammaledes sade hon förhållandet varit med en balja, som hon sistlidne söndags morgon utbjudit till salu. Huru stölderna tillgått kunde hon ej uppgifva, ty hon sade sig, som nämndt, ha varit virrig. Hon skall vara ytterst begitven på bränvin och nekade icke heller derfor, men påstod att detta blott vore tidtals. Emellertid fick hon sitta qvar i cellfängelset, i atbidan på ransakning inför Säfvedahls häradsrätt, dit målet remitterades. Ljusstakarne blefvo värderade till 1 rdr,50 öre och sjalen till likalades 1: 50.