Rättegångsoch Polissaker. Poliskammaren. Sjömannen C. G. Dahlberg trån Stockholm, hvilken tor närvaraude vistas har for att skaffa sig hyra, har under första dagarne i veckan vid åtskillga ullfallen visat sig högst vildsint, kastat stenar i vaggarne på sjömanshuset och misstänktes ätven tör av derstädes ha sönderslagit ew par fousterrutor, hvilket senare saett medan vaktmästaren på sjömanshuset varit frånvarande, hvartore deune ej, sow vid polisförböret var ullkallad, bestämdt kunde upplysa, om Dahlberg verkligen gjort det. Vakunastaren hade då han seder.uera återkom, förebrätt Dablberg hans vilda framtart, men dewa hade blott batt till patolju att Dahlberg blitvit ännu obändigare. Polis blet derpå etterskickad, men när konstaplarne kommo, tick Dahiberg se dem och skyndade undan, likval under flykten görande åtskilliga häniulla tecken av fortöljarne. kbonstaplarue hade nara nog uppgitvitv hoppet att få tag i den snabbtotade sjömannen, då deiuetsamma träffade en civilt kiäda konstapel. At denne uppdrogs att, såsom O.änd för Dah.berg, söka fånga huuom. Detta lyckades, ty då Dablberg ev) längre sag polisen förfölja sig, Staunade han tör att så mycket beqvämare kunna fortsätta sin speiulla pantomin. Olyckiigtvis fick han dock ej länge ujuta ar detwa noje, ty den civilklädde potlskonstapeln kom tram och fick fatt i honom samt lyckades hålla den vildsiute sällen, eburu med stor svårighet, tills de andre koustaplarne kommit till stället. Fastän nu fångad var han dock alltjemt så oregerlig, aw konstaplarne mäste bära honom, och ehuru de voro tem till anialet var detta ingalunda en lätt sak, tack vare hans beständiga sparkninvgar. Ett par at konstaplarne hade han sparkat i ansigtet och på benen, dock ej så härdt att märken uppkommo. Under tiden förklarade han att polisen ej länge skulle triumfera, ty sjömännen hade beslutat att halla polisen varm. Snart skulle det dessutom bli revolution på sjömanshuset. Hvad som dessutom gjorde honom mycket stolt var att han,gitvit fem poliser tulltupp göra med att forsla honom. — Vid polistorhöret sedermera erkände han att han varit full och att han till sjelfförsvar sparkat poliskonstaplarne, men nekade till att ha inslagit rutorna. Som det ej heller leddes i bevis att han gjort det senare, dömdes Dahlberg att för fylleri böta 5 rdr och för poliskonstapels förolämpande under tjenstgöring 5 rdr, eller att vid bristade tillgång undergå 7 dagars fängelse vid vatten och bröd. — En bustru Gunilla Andersson, som flera gånger förut varit misstänkt för vlofligt tillgrepp, stod i går i Poliskammaren anklagad, dertöre att hon den 13 dennes från handlanden B. H. Jansson i Majorna stulit tvenne ljusstakar af malm och en at messing. Dessutom hade hon från pigan Mathilda Olsson tillgripit en yllesjal. Såvål ljusstakarne som sjalen hade hon sedermera hos värdshusidkaren Helgeson satt i pant, dels för försträckt penniugelån och dels för spirituosa. Handl. Jansson berättade angående stölden af ljusstakarne, att man väl ej bemärkt när tillgreppet — eller tillgreppen, ty det blef ej fullt upplyst om Gunilla Andersson tagit ljusstakarne i en eller tvenne omgånger — förofvades, men då sakerna i onsdags saknades, efter det att Janssons hustru någon timma varit ute i staden, hade tvenne minderåriga flickor upplyst att de mött Gunilla Andersson bärande tvenne blanka ljusstakar. Jansson underrättade då polisen, och efterspaning anställdes, hvarvid alla tre ljusstakarne anträffades, pantsatta hos Helgeson af Gunilla Andersson, äfvensom den omnämnda sjalen och en hvit bomullsuuderkjol. Gunilla Ardersson blet då häktad. Pigan Mathilda Olsson herättade angående sjalen, att denna, som hon lagt på en soffa i köket, bortkommit medan hon va