Göteborgsposten – 5 november 1861, sida 1

konfedererade staterna. Utan tvifvel fanns det der i början en stor mängd lugnt folk, som var emot hvarje förändring, och der fanns äfven en naturlig motvilja mot att sönderslita ett ärofullt statsförbund. Men allt detta är nu förbi. All folkets tillgifvenhet och alla dess patriotiska känslor hafva nu blifvit öfverflyttade på den nya styrelsen, för hvilken hvarje ung man befinner sig i vapen; all racekänsla är vänd emot de tremmande inkräktarne, och hvarje försök att för enskild fördels skull inlåta sig med dem skulle genast mötas a! den slags summariska rättvisa, för hvilken sydboarne äro så beryktade. Redan veta vi att Louisianas guvernör icke blott har befästat New-Orleans, men äfven förbjudit att hemta någon bomull till staden. Detsamma skall utan tvifvel komma att ske äfven med alla andra hamnar, och unionsstyrelsen skall troligen vinna intet annat än ett visst antal tunnland tegel och murbruk. I sjelfva verket hafva sädana ockupationer af isolerade punkter på en motståndares område i krigshistorien sällan visat sig kunna åstadkomma särdeles mycket godt. Det kunde komma att inträffa, att den ifrågavarande försändningen af 25,000 man för awt intaga en bomullsbamn endast blefve en repetition af den taktik som, under det sir Arthur Wellesley stred på Pyreneiska halfön, sände den vackraste arme, som någonsin lemnat Englands stränder, att omkomma på Walcheren. Hela ställningen är full af bekymmer och svårigheter. Ofantliga utgifter för militären, hvilka ännu icke hafva frambragt annat än olycka och nederlag, overksamhet midtemot fienden hos hufvudarmeen, hvilken måste repareras genom någon lysande bragd innan den lämpliga tiden för operationer hunnit gå förbi, samt svårigheten att tåga fram mot positioner, som redan af naturen äro starka och som blifvit gjorda ännu starkare genom de konfedererades arbeten, detta allt är omständigheter, hvilka uppfylla tänkande män i norden med ängslan. Lägger man dertill att äfven den mest fullständiga seger skulle förskaffa nordboarne endast omkring tio engelska mil förhärjadt land samt att deras afsigt dock är att underkufva ett land som är hålften så stort som Europa, så man måste erkänna, att utsigterna för att kriget skall komma att ändas genom ett hastigt underkufvande af södern äro ganska små.