Göteborgsposten – 4 november 1861, sida 1

ningar synas till att börja med hafva erhålits genom medel å Coluccis sida, hvilka icke kunna betraktas såsom utpressning af penningar. Men kort derpå antog hans upptorande en annan karakter. Då miss Johnstone hade beslutat sig att göra slut på sin inmare förbindelse med Uollucci, hade hon itven beslutat att tillintetgöra spåren at densamma och hade anhållit att artisten skulle iterställa åt henne de bref hon skrifvit. Colucci hade dock ögonen öppna för den fördel som besittningen at dessa papper förskatfade honom. Han ville icke afstå dem, utan besynte nu att förebrå miss Johnstone hennes torändrade sinnelag och att framställa sig sjelf såsom en högelhgen förorättad och förtviflande menniska. ktter flere sammankomster och underhandlingar, af hvilka de festa synas hatva vändt sig kring penningar såsom det enda medlet tör en twilltredsstallande uppgorelse, ötfverenskoms det slutligen aw Collucci skulle utlemna åt miss Johnstone alla hennes, bret mot det att han af henne skulle erhålla 2000 pund. Om italienaren nu hade hållit sitt ord, skulle han alldeles strafilost hatva erhållit denna nätta inkomst, men hans lust avt fasthälla sitt tag på evt så inbringande törhällande lockade honom till svek, och hans bedrägeri kom att kosta houom dyrt. Den 3 sistlidne Augusti träffades konstnaren och den unga damen efter ötverenskommelse vid Pantheon i Uxford Street, tör att afsluta affären på de ofvannåmnuda vilkoren. UCollucci hade redan förut erhällit 100 pounds af de ötverenskomna 2,000 pounds, och återstoden af beloppet hade miss Johnstone med sig i form at muon engelska baukens sedlar, hvarje å 100 pounds. Nu tycktes hon dock hatva haft tulit klart för sig med hvilken person hon hade att göra, samt derföre lakttagit största torsigtughet och uppmarksamhet. Hon vägrade bestämdt, ehuru hon ansatves hårdt af Uollucci, att lemna honom penningarne innan hon erhållit bretven; hon hade antecknat sedlarnes numror, påminde honom om att han. kunde fås reda på samt gat honom såsom det sista tecknet på sin vänskap rådet att väl använda den stora penningesumman, och begärde slutligen af honom ett stämpladt qvitto på penningarne. Då Uollucci tann, atv han måste lemna brefven, för att kunna få penningarne, framtog han ett i omslag af bruut papper omveckiadt och törsegladt paket, som han sade innehålla de irägavarande papperen samt lem nade det ät miss Johnstone. Hon tog det och betalde de 1,900 pounds, och ehuru hon icke kunde erhålla ett stämpladt qvitto al Collucei, så ansåg hon dock troligtvis att hela affären nu var slut. Hon hade dock mycket misstagit sig. Då hon öppnade paketet, etter det hon kommit hem, fann hon att det icke innehöll hennes bref utan blott en bundt gamla tidningsblad. Efter denna upptäckt meddelade hon hela saken åt sin broder, som tog den om hander, hvaraf följden blet Colluecis tagande i förvar och en derpå följande rättegång, som afgjordes d. 22 sistl UkKtober. Som Colucci hade tagit penningarne och icke hade fullgjort det, for hvilket penningarne bhfvit betalta, så var han utsatt för be. skyllningen att hafva erhållit dem olagliger