Göteborgsposten – 2 november 1861, sida 1

Sjögastarnes konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. Genom en sällsam slump vek ryttaren — hvilken alldeles följde samma väg som grefve tillryggalagt den dag då vi första gången pre senterada honom för våra läsare, efter det bar lemnat hans höghet på slottsgården, för att be gifva sig hem — af in på en trång gata och stannade der utanför en liten trädgårdsport. Han hoppade af hästen, öppnade porten gick in i trädgården med hästen, som säkerliger ofta tillryggalagt denna väg, ty djuret lät hör: en gnäggning, som tillkännagaf att det vädrade stallets närhet. Ryttaren förde igen porten efte sig, släppte betslet och sade till hästen blott en: kelt: gål Ryttaren gick derefter med snabba steg upp till hotelbyggnaden. Ett enda rum på nedrs botten var upplyst. Den okände gick ditin, sedan han passerat genom salongen. En lampa som stod på ett skrifbord, upplyste rummet frår en stor hög papper, bland hvilka hon stod. Den främmande satte sig vid skrifbordet, tog brefvet ) Forts. från N:o 149—155, 157—183, 185—255