Göteborgsposten – 2 november 1861, sida 1

nödgades trotsa det förfärliga vädret på Paris gator, nästan sprungo längs husraderna. Den 5 germinal år III, sågo de olyckliga parisarne, hvilka sedan voro nästan tröstlösa af hunger, köld och de partier, som söndersleto hela Frankrike, sig dertill hotade af en verklig öfversvämning. Regnet föll så tätt, att det nästan alldeles bortskymde dagsljuset. Det var mycket kallt. Den stränga vinter, som man nyss utstått, hade ännu icke lemnat rum för vårluften och snöflagor blandade sig med regnet. I de lågt belägna qvarteren gjorde öfversvämningen, förorsakad af brist på aflopp, gatorna nästan ofarbara: å gatan Årcis bland andra trängde vattnet förstörande in i butikerna och bottenvåningen. Vid början af denna gata reste sig år 1795 ett hus af åldrigt utseende. Detta hus hade på sin facad endast tvenne fönster och var i bottenvåningen försedt med en trång butik och en liten halfmurken port, som förde till en mörk och fuktig gång; detta sex våningar höga hus liknade, der det låg mellan tvenne större boningar, en stor kil. Butiken innehades af en bagare och dess enda fönster var försedt med starka galler: ett försighetsmått, som fullkomligt rättfärdigades af den vilda förtviflan, som rådde hos folket genom hungersnöden, och de scener, som egde rum hvarje morgon då brödet utdelades.