Göteborgsposten – 1 november 1861, sida 1

var sammansatt af brigaderna Aosta och Pie mont, och honom tillföll rollen att i förening med Cialdini genom skenangrepp qvarhålls österrikarne vid Sesia, under det fransmänner företogo den berömda flankmarschen från Pc till Novara. Under utförandet af detta upp: drag levererade han d. 30 Maj mot österrikarne den lyckliga bataljen vid Confienza hvars följder han upprätthöll genom sitt försvar mot den österrikiska generalen Weigls följande dag gjorda angrepp. I slaget vid Magenta kunde han icke deltaga, emedan han, utgörande den venstra flygeln af general Mac Mahons kår, måste marschera i en stor båge och hann fram till slagfältet först efter det drabbningen Var slutad och segern vunnen Samma missöde hade han äfven vid Solferino, der han, till följd af felaktiga anordningär hog hans öfverordnade, kunde inrycka i venstra flygelns slagtlinie först då, när Benedek re: dan hade begynt anträda återtåget. I de tilldragelser, hvilka efter vapenstilleståndet i Villafranca steg för steg ledde till en sammansmältning af de skilda staterna å den appeniniska halfön till ett enda italienskt rike, hade Fanti en betydande andel. De provisoriska regeringarne i Toscana, Parma, Modena och Romagna tppdrogo åt honom öfverbefälet öfver samtliga deras försårdlade stridskrafter, hvilket föranledde häns utträdande uf den piemontesiska armen för en tid. Den svåra uppgiften, att af en visserligen krigiskt entusiasmerad, men all krigstukt saknande ungdom bilda en här, löste han med kraft och takt, men den omsorg, hvarmed hah ur sin organisation uteslöt alla friskareelementer, ådrog honom dock det radikala partiets klander och hat, hvilket ännuä rnmMerå ökades, då han motsatte sig Garibaldis plan, att genom Aemilien infalla i Kyrkostaten. Att han gjorde detta af en riktig uppfattning af de dåvarande politiska förhållandena och icke af ljjumhet för den nationala saken, bevisade han, då han af grefve Cavoor i Januari 1860 kallades till krigsminister i La Marmoras ställe. På denna plats var han en af de ifrigaste understödjarne af. förste ministerns annexerings politik. Han förberedde infallet i Umbrien och Markerna, och då han hade slutat sina rustningar och det gynsamma ögonblicket tyektes vara kommet, ryckte han i spetsen för 40,000 nan, med Cialdini och Della Rocca såsom unlerbefälhafvare, den 11 September in i Kyrcostaten, der Cialdini inom få dagar, genom, let lyckliga slaget vid Castelfidardo och An;onas intagande, gjorde slut på allt motstånd. dans verksamhet skapade derpå vidare de nedel, med hvilka Cialdini sedan fullbordade let införlifvande af Neapel med det öfriga talien, hvilket Garibaldi påbegyrt; och då de markiska elementerna i Sicilien och Neapel fter det bourbonska herraväldets störtande, ter fordrade en stegring af militäriska krafter, isste Fantis energi äfven åter att finna råd ör deras anskaffande. Men stora svårigheter rädde honom till möte, då han skulle taga op med de garibaldiska truppernas inordosorterat