Sjögastarnes konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. —Det skulle också varit du, för att jag skulle så besvärat mig, sade den nykomne; jag har brådtom. — Det beböfdes allt, att jag hade på fickan den af Robespierre undertecknade ordren. — Bah! jag skulle gjort det ändå för att kunna vara dig till tjenst ... Men låt oss skynda nu! Municipaltjenstemannen gick fram till ett bord, på hvilket han lade en ofantlig bok in folio, som han haft under armen. Han slog upp boken och bläddrade i densamma, tills han kommit till en redan nära fullskrifven sida; derpå tog han en stol, satte sig vid bordet, tog upp ur fickan bläckhorn och penna och frågade Bamboulå : — Hvar är medborgarinnan, din brud? — Här! svarade banditen och visade med handen på den sanslösa qvinnan i fåtöljen. Denna qvinna var Blanche. Kärran rullade alltjemt framåt och man bör) Forts. från N:o 149—155, 157—183, 185—249.