Göteborgsposten – 24 oktober 1861, sida 1

skall jag sedan nog kunna dölja honom i några timmar samt försvara honom, om han ånyo angripes; men han måste bort från Brest och få sig en tillflyktsort, der ban är skyddad för nya förföljelser . . Brune skakade på hufvudet till tecken att han uppfattade hela vigten af det gjorda meddelandet. — Jean har kommit hit isällskap med mig, sade han efter ett ögonblicks tystnad; han väntar mig i fästet Corbeau på andra sidan om hamnen. Jag skall gifva er lösen. Skicka före soluppgången en säker person till fästet. Kommendanten derstädes är en af mina vänner; han skall bära till er en artilleristuniform och skicka sin vanliga truppafdelning till Brest. Vicomten skall, förklädd till soldat, vänta dem vid varfvet; han skall förena sig med dem och med dem stiga i fästningsslupen. Han skall finna mig på andra sidan hamnen och i öfvermorgon skall han vara med mig i Vannes, — Skönt! sade Jacquet. — Är detta allt hvad ni hade att bedja mig om? — Ja, allt. — Låt oss då tänka på min förklädnad. Vi äro nära nog af samma växt : tack vare mörkret derute skall det vara svårt att kunna skilja oss åt.