Göteborgsposten – 23 oktober 1861, sida 3

hafva frågan löst i öfverensstämmelse med det italienska folkets önskuvingar, då deremot Thouvenel röstade för ett uppskof, stödjande sig derpå, att pålven, som visserligen skulle böja sig för en fait accompli, men deremot icke ville inlåta sig på någon transaktion, genum ett energiskt upptrådande at Frankrike skulle blitva beröfvad allt inflytande, hvaraf. stor förlägenhev kunde uppstå for alla partier. Kejsaren var af samma mening som Thouvenel, uch man kan följakvigen icke med snaraste vänta någon lösning at den romerska frågan, om icke oförutsedda händelser skulle inträffa. Till lycka för den franska regeringen, hvars vacklande italienska politik ständigt återuppväcker misstankan om ön Sardiniens atträdande, har Loudonertidningen Express just i dessa dagar offentliggjort en korrespondens mellan Richard Cobden och Minghewti, från den tid, då den sistnämnde var inrikesminister i Turin. Denna korrespondens förnekar nemligen fullstandigt avt grefve Cavour någonsin givit sivt samtycke till on Sardiniens afträdande till Frankrike. Från Rom skrifves, att en husvisitation egt rum i pater Passaglias boning; patern hade lyckligtvis hunuit aflägsna sig. En i Geneve utkommen flygskritt begär i dervarande borgares namn, att kantonerua Geneve och Wallis oförtölvadt må besättas al edsförbundets trupper. Från New-York skrifves under den 5:te dennes, att, enligt ett gängse rykte, sydstaternas general Price dragit sig tillbaka uill Arkansas och förtoljes at general Fremont. Sydgeneralen Mc Culloch skall derjemte vara i färd med att soka atskara general Fremont återiåget och marschera mut S:t Louis. i BRA SMAD HETT a NAM MD VADER er DATAN EA SAR BAD