Göteborgsposten – 23 oktober 1861, sida 2

ska, franska, tyska och italienska. Friskt vatten och is skall lemnas gratis ät alla, som begära sådant, och uppassare, hvilka kunna tala de förnämsta europeiska språken, skola betjena de besokaude, klädda i ett särskildt livr med utmärkande tecken på rockkragarne. En poetisk katalog. En poetisk fransman har hos de kouvgl. kommissionärerna er bjudit sig att anordna hela katalogen öfver verldsutstäl ningen år 1862 — på vers, och han anser katalogen skola i denna form vara mera angenäm tor läsare i allmänhet. Tröst i olyckan. Från Linköping klagas, att den allmänna säkerheten der en tid varit betänkligt hotad. En af stadens tidningar auför dock följande tröstegrund: sÅnonu kunna vi dock ej behötva vara särdeles oroliga, sålänge ej tjutvarne tagit bort vår ovanlige fiskal. Stark växtlighet. Från Wenersborg berättas, att på hemmanet Tobräckan å Dalsland i år skördats våxtmerg, deraf en upp: gått till fullt 1, lispund, en till 1 lisp. 8 skålp. och tiera stycken ull 25 skälp. hvar dera, allt på kall jord. Det nya universitetsbiblioteket i Kö penhamn ar nu så tärdigv al man 1 förra veckan borjade inflyctmingen deri, och arbetet töregår så olörtrulet, all den gamla lokaler på Prinivauiskyrkans vind kan vara fullt tomd mom 14 dagar. Om bygguaden berävtar torotrigt Skandinavisk gazeue: Den nya byggna. den har redan genvm siw vackra gotlska yt we vunwt kavnares stora bifall, dess inre är 1 sanning frappaut, och arkitekten hr Her boldt bar obestridig ära derat. Iutrycket ai det hela, när man tråu imngängen kastar blicken fram genom det länga galleriet, der bukhyllorna åro uppställda på tvärs äå vmse si dor och i tvenne vämngar, har något tantas. Uskt, det är elegant, lufugt, lät, Inev i Al bambrasul, men der sakvar dock icke sivu all var och en viss storartad prägel. Det äre biblivtek, som utan vvitvel ser Uilräckhgt lärd ut, men dovck tillika tretligt och mbjudande: det är en professor, men som häller popularö töreläsmnugar, älven tor damer, och svm ICke ar alldeles tri från alt vara — etatsråd oct alven av fora sig som sådan. Detaljern: aro till största deten små konstverk för sig det är ingen lyx, snarare god ekonomi, met smak ofvervallt och en rikedom af fantasi ock gemaliska infall. För byggningens och in redniugens soliditet och brandfrihet är sörjd med stor föresynthet. Alit hvad som kunna vara at jern, är det; ätven bjelklagen. Fö tönsterna äro jernplåtsluckor att slä tll 10 deu händelse, att det skulle brinna 1 huser midtemot; en valtenreservoir, Ull hvilken er hundra alnar lång slang kan i etw ogunblict apteras, betinnes I gården utanfor, på huser tak äro ej) mindre au tyra starka äskledare anbragta, byggnmngens uppvarmning sker tör medelst värmt vallen, leav genom ror i gult ven. Bibhvteket ar en byggmug alldeles !ö sig, som 1 nodlall kan helv och hbaliel afstän gås så att den blir, hvad jag vill säga: el otantlig brandiri boklår; allt hvad derull en dast medelbart hörer, befinner sig 1 en bygg nad a part, alskiljd deritrån medelst brand mur från botten ull tak, men for öfrigt si sämmanbyggd med den törra, at den bildar uttrån sedd, dess prydliga ena galtvel denna senare byggnad finnes bland annat äl ven en törwräffligiv inrättad horsal, jag anta ger för framtida föreläsningar 1 den hogr vibliognosien, 1 diplomatisuk och annat. hn totum och tantuim år den nya biblioteksbygg mvg säkerigen en af de soldaste, tvn ståvdigaste och tillika vackras.e i vär verlds del uch en ny heder tor deu dauska hut vudstaden, redan torut 1 besittmng at ett vuc kert namn för sina storartade olfenihga 10 rätlvingar. Times ofantliga ressurser, Då å 1805 de tor den engelska tidmugen Times bestämda bref och paketer at politiska skö systematiskt tordrojdes och qvarhöllos at hamn och postembetsmånnen, och inga föreställnin gar derötver hos regeringen hjelpte, inrättad dåvarande egaren at jättebladet, John Wealte