Göteborgsposten – 15 oktober 1861, sida 1

NNE VAT TNA INGET ENE ENE eSATA TERRIER (EN för framtiden förebygga ett sådant missförhållande, anse Revisorna böra vara en för skolstyrelsen högst maktpåliggande angelägenhet. För att komma ett sådant mål närmare, synes åtminstone vara oeftergifligt att, der hittills en alltför stor frikostighet egt rum, till behörig jemnhet nedpruta de ötverdrifna beloppen. Enär Revisorerna torde anses skyldige att med bevis styrka nödvändigheten at denna åtgärd, som de föreslagit, så vilja de, med ledning af skolstyrelsens protokoller, så vidt dessa dertill gifva anledning, söka sådan bevisning åvägabringa. Granskar man Skolstyrelsens förslag ofver vedbehofvet tör folkskolorna och lärarepersonalen för är 1860, så kan man icke undgå att finna anmärkningsvärda ojemnheter. Sålunda anslås, å ena sidan, till Gamlestadens goss-skola och dess lärare (såsom i allmänhet reglen synes hafva varit, då det gällt så kallade högre skolor) sex famnar, under det att, å andra sidan, lärar ren i så kallade Tyska skolan får sig beviljade nio famnar. Att äfven ett sådant qvantum, som det sistnämnda, befunnits otillräckligt, kan inbemtas af Skolstyrelsens protokoll för den 27 Januari, 8 10, hvari anmälan göres, att i Tyska skolan brist på ved yppat sig, ehuru. 10, säger tio, famnar: blifvit för vintern inlaggda; och beslutas på grund deraf att ytterhgare 2!(, tamnar skola nämnde skolanstalt tillkomma. Sålunda 1227 famnar anslagne till en enda skolal Att häruti visar sig ett missförbhållande, som måste afbjelpas, ligger i så klar dag, att någon ytterligare utredning icke kan synas vara af behofvet påkallad. Under året 1860 hafva icke mindre än 38 skolor varit i verksamhet, nemligen 8 högre för gossar, 9 högre för flickor, 20 lägre skolor, samt Vexelundervisningsskolan i arbetshuset, hvilken till undervisning upptagit det betydliga antalet af 178 lärjungar. Under samma tid hafva 112 lärjungar från skolorna afgått och 353 blifvit inskrifne. Lärjungarnes antal, som i Oktober 1858 uppgick till 700 och i Decemb. 1859 till 1,293, beräknades i Okt. 1860 till 1,584. Under den tid, som Revisionen omfattar, hatva 142 lärjungar — 66 gossar och 76 flickor — blifvit från lägre till högre skolor uppflyttade, oberäknadt, att 30 barn blitvit från skolan i arbetshubuset öfverflyttade till den nybildade skolan å Hagaheden. Revisorerna, som genom förnyade besök i skolorna velat förvissa sig om undervisningens gång och dess frukter, få med synnerlig fägnad vitsorda de allvarliga bemödanden, som i de flesta skolor -från lärares och lärarinnors sida gifvit sig tillkänna. Också hafva barnens framsteg i allmänhet befunnits tillfredsställande. Uti några skolor, synnerligast hr G. Svenssons skola i Haga, hafva öfver all förväntan vackra skrifprof förevisats, uti dels samma skolor, dels andra, hatva andra tärdigheter töreträdesvis gjort sig gällande; så att Revisorerna, som ärven särskildt fästat uppmärksamhet vid inom skolorna rådande snygghet och ordning, anse sig betogade att om nästan alla skolornas verksamhet, utom i hvad som rörer åstadkommen innanläsningsfärdighet, hvarom vidare skall nedanföre ordas, afgitva ett gillande omdöme. Om dem alla kan icke omdömet utfalla lika, huru önskligt detta än vore. Betänker man den omständigheten, att anordnandet af de flesta bland detta Sam hälles skolor skett nästan på en gång, utan at från Samhällets sida några förberedande anstalter hunnit vidtagas, för att tillförsäkra uessa skolor fullt kunniga och bepröfvade lärare; fäster man behörig uppmärksamhet å ena sidan vid den tvingande nödvändigheten att förse de alltjemnt af behotvet påkallade skolorna med lärare, och å andra sidan vid det gynnande tillfället, som, just i följd deraf, erbjudit sig för en och annan att vinna en god utkomst, ätven om han icke af upptostran och naturanlag var hänvisad till den bana, som han kom att välja: då har man i sanning icke rätt att ännu af Göteborgs Folkskolor vänta i allo fullgoda resultater. Med full tilltörsigt till det upplysta nit, hvaraf skolstyrelsen är litvad för sitt vigtiga syfte, kan emellertid Göteborgs Samhälle hysa den välgrundade förhoppning, att Styrelsen oförtrötvtadt skall verka, för att, så vidt möjligt är, athjelpa alla brister och till något ännu bättre bringa hvad som af densamma för folkupplysningens sak redan är åtgjordt. Sålunda har, med