Göteborgsposten – 14 oktober 1861, sida 2

Denna skådespelerska har, vill det synas valt den rätta metoden: den naturliga, on hvilken vi twillråda heone att allt tortfarande gora sig vinning, älven i afseende på be handlandet at tvalorganet, hvilket stundom fö refaller något konstladt. Ung-Hans hade fåt en god representant i hr Forssberg, som docl ännu har något qvar al den gamla sma ken, att vilja rusa på scenen, Hr Ma visade teatervana och arbete, men saknade dui ideala uppfattving, som kan gora Ivar, hvar roll han uttörde, till en angenäm och månge! vidrighet försonande apparition. Hr Brand! såsom konung Waldemar eller Jörgen Bilde spelade med ledighet, och med en värme vissa lyriska momenter som kunnat vara lämp lig för en annan och bättre roll, ty denn varme var ej den spe ade, den företöll alltfö naturlig, och åskådaren bör alltigeuvom hålla i medvetande om att han år den förklädd konungen. — På regissörens nackdel tord få sknofvas det yttre rummets möbelmang 1l:sta akten. Mot de gamla drägterna oc några åldriga möbler bilda de moderna svart lakerade rowuingstolarne en allt för skriand motsats, QOaktadt ofvan gjorda anmärkningar, är vi hr direktör Andersson dock stor tacksan het skyldiga for det han veredt oss uiltall bli bekauta med detta skådespel, hvilket ä i alseende på kostymer med historisk trohe och prakt uppsatt. UMEA SRB VTA VE FANEDESIE EAS RE AEA KISA AE