Göteborgsposten – 11 oktober 1861, sida 1

Mabhurec visade härvid sin starka ludna knytnäfve. — Kör till! sade James. Säg till om rhum och tafia! Den engelske matrosen som, nu mätte sin motståndare från topp till tå, kastade en ironisk blick på sina kamrater. — Nu skola vi få roligt! sade han. Mahurec hade tagit af sim rock och väst Engelsmannen hade endast sina byxor och sin ylleskjorta. Alla de närvarande slogo en krets omkring de båda männen. Det var nu fråga om ett skådespel, för hvilket det engelska folket alltid hyst stor smak: en boxningsscen. I ett ögonblick hade sjömännen undanröjt. från midten af salen bord, stolar och bänkar, kortligen allt som kunde besvära de stridande, hvilka stodo upprätt ett stycke från hvarandra. James, hvars fysiska styrka stod i högt och välförtjent anseende hos hans kamrater, gällde jemväl för en af de skickligaste och djerfvaste boxare inom hela Storbritanniens flotta. Uti alla de boxstrider, han hittills utkämpat, hade han ständigt gått som segrare. Stolt öfver sin styrka, på förhand säker om framgång, betraktade ban sin motståndare med föraktfulla blickar och hans kamrater skrattade redan åt fransmannens blifvande nederlag.