synts associationen göra tillfyllest i afseende å den medverkan, den ansåge regeringen vara istånd att lemna bemödandena att höja bomullsproduktionen i Ostindien. Den har derföre i en ytterligare skrifvelse af d. 3 Sept. detta år i det väsentligaste rekapitulerat sina förra anforanden om domstolsväsendets bristfällighet, de tryckande stämpelafgifterna och de otillfredsställande egendomsförhållandena; och på samma gång bestrider den afgjordt den ostindiska regeringens påstående, att bomullsodlingen 1 och for sig redan skulle befinna sig på samma ståndpunkt i Ostindien som i Amerika, samt skildrar jordens odlande i Ostindien såsom ännu stående på den mest primitiva ståndpunkt, alldenstund åkerbruksredskapen voro dåliga samt maskiner nästan alls icke användes, och den passande omvexlingen af fruktsorter icke iakttoges, hvarjemte gödningen vore bristfällig och valet at utsäde skedde utan omsorg. Som bevis derpå anföres, att under det i Amerika en acre lemnar 600 gZ. bomull såsom medelskörd, man i Ostindien icke kan betrakta mer än 100 g. såsom den skörd, som i medeltal kan erhållas af samma jordvidd. Denna korrespondens mellan ostindiska regeringen och Cotton Supply Association i Manchester har Times gjort till föremål för en ledande artikel, hvari den hufvudsakligen ställer sig på den senares sida. Den framhåller dock, huru just osäkerheten i afseende å möjligheten att erhålla tillförsel från Amerika kanske är det, som mest bidrager att inskränka omsättningen af den ostindiska bomullen, ty hade man full visshet om att tillförseln från Amerika skulle uteblifva, så skulle den ostindiska varan äfven med säkerhet kunna påräkna ett lönande pris på den europeiska marknaden och derigenom sättas i rörelse å densamma; men nu drager man sig allt fortfarande för den, emedan det dock kanske ännu är möjligt att kunna erhålla amerikansk vara.