Göteborgsposten – 9 oktober 1861, sida 1

nämnda 18-åriga perioden efter Julirevolutio nen, ehuru det väl kan hända, att den i afse ende å inre halt icke förmår att täfla mec Ludvig Filips tidrymd. Öfver denna det sista årtiondets, det an dra kejsardömets litteratur har en ung fransk författare Raymond lemnat en intressant öf versigt i ett i Berlin utkommet arbete mec titel: Etudes sur la litterature du second empir frangais. Det händer visserligen sällan at ett bedömande af samtidens andliga produk: ter kan hålla sig helt och hållet fritt från er partisk uppfattning; ögonblickets inflytande är ofta oemotståndligt och gör sig vanligtvis gällande på ett eller annat sätt. Men en öfverblick öfver den litterära utvecklingsprocess, under hvilken man sjelf lefver, är å an. dra sidan vanligtvis särdeles svår att erhålla och hvilka de enskilda villfarelser än må vara som kunna vidlåda en framställning af ens närmaste samtid, så måste man anse det för en lycka att kunna påträffa en någotsånär fullständig och oförfalskad öfversigt öfvei densamma. Raymonds arbete utgör en serie af föreläsningar, som han hållit i Berlin. 1 alla grenar af de sista tio årens litteratur påträffar man i detsamma ett sundt och skarp sinnigt bedömande at dess alster, likaså fri från ett blindt förgudande som från er planmessig klandersjuka. Först meddelas :; en inledning allmänna betraktelser öfver litte. raturens tillstånd under det andra kejsardö met. I ett kapitel med öfverskriften: Meta morphoses eller: förvandlingarne, meddelas der: på en öfversigt öfver de modifikationer, ider och åskådningar, som kejsardömets återupp: rättande har framkallat hos mången skrift ställare. Detta kapitel utgör ett psykologiskt studium af mycket intresse. Under rubriken Ce quwil reste de la philosophie en France följer dernäst en kort och fängslande ofversigt öf ver den allmänna tendens, som framträder : nutidens fransyska filosofers och publicisters nyaste arbeten, hvarvid författaren begagnar sig af tillfället att framhålla den olika rikt ning, i hvilken Frankrikes och Tysklands skriftställare på detta område röra sig. Dikt konsten, den dramatiska litteraturen och ro manen utgöra vidare efter hvarandra ämnet for trenne innehållsrika kapitel. En öfver blick öfver kritikens verksamhet och den pe. riodiska pressen slutar denna framställning af den franska samtida litteraturens sista år tionde. Smakfulla citater åstadkomma en be: haglig afvexling under ämnets behandling och förskaffa läsaren en lika så intressant som lä rorik underhållning.