Göteborgsposten – 8 oktober 1861, sida 2

Från Utlandet. Den senaste underrättelsen från Amerika, hvari åter omförmäles ett nytt nederlag, lidit af nordtrupperna, ha slagit Europa med förvåning. Det intresse, som amerikanska kriget har for hela handelsverlden, gör att man med allt lifligare uppmärksamhet följer Jtlldragelserna på andra sidan atlanten. De stå ock i nära samband med det industriela litvet inom Europa, hvilket redan nu börjar känna djupa inverkningar af detta olyckliga krig. Staden Lexington i Missouri, som innehafts af nordtrupperna, har belägrats af sydtrupperna under general Price och måste etter flere dagars belägring gifva sig. Fullständiga upplysningar om denna nya händelse föreligga ännu icke, ehuru vi dock ha några telegrafiska uppgifter att lemna. Enligt detta började general Price d. 16 sept. antallet på befastningarne wvid Lexington, der öfverste Mulligan förde befälet. Striden var mycket häfug hela dagen. Price angrep försvarsverken och blef tillbakadrifven med stor förlust. Striden hade förnyats d. 17 af Price, men blott svagt. Sydtruppernas förlust d. 16 var 4,000 man. På eftermiddagen sände general Price en parlamentär till kommendanten i Lexington, Mulligan, för att begära, det denne skulle uppgilva fästningen hvilken begäran dock blef forkastad med orden: Go to hell! Den 18:de anföll general Price återigen öfverste Mulligan. Den förre bade 30,000 och den senere blott 3,500 man. Mulligan afvaktade förstärkningar, men då inga sådana anlände, nödgades han till slut kapitulera. Stor bestörtning råder emellertid i Amerika och man antager att förlusterna äro å ömse sidor stora, fastän bestämda och sanningsenliga uppgifter ännu icke på länge kunna väntas. Sydstaternas president, Jefferson Davis, som af New-Yorkertidningarne påstods ligga tör döden, är fullkomligt frisk. — Allmän tryckfrihet eger numera rum i Sydstaterna och alla medborgare derstädes stå på den hjertligaste fot med hvarandra, så att den största endrägt derstädes eger rum, — Plantageegarne lemna sina skördar åt regeringen mot ersåttning i på bomullen fonderade obligationer. När blockaden upphäfves, öfvertaga plantageegarne åter sin vara. Denna regeringens transaktion utvisar, hvilken stark endrägt, som är rådande i södern och hvilken förtröstan man hyser till framgåogen af sin sak. — I södern anses förlusten at Hatteras för en sak af ringa vigt. Förhållandena i Frankrike tyckas verkligen ha en ganska allvarsam natur. Man vet, hvad det olyckliga förhållandet med arbetarena derstädes vill säga. De många revolutioner, som skakat denna stat, ha oftast, för att icke säga alltid, halt sin källa i dyr tid. Napoleonska regeringen är dock, antaga vi, för stark att icke kunna möta svårigheterna; men det är dock betecknande, att dylika oroligheter verkligen kunna ega rum. I Lyon, Frankrikes Manchester, gå nara 40,000 menniskor utan sysselsättning. Då dertill lägges det mycket stegrade brödpriset, har man skäl att vänta sig allvarligare konflikter. Stor oro råder äfven i de ministeriela kretsarne, och ministerkonseljer hållas hvarje dag. En ej obetydlig ovilja råder äfvenledes mot franska banken, som genom att höja sitt diskonto förhindrat möjhgheten för arbetsgifvare att kunna skaffa sig kapitaler på drägliga vilkor. — 1 Paris har utkommit en ny broschyr, Rhen och Weichseln. Broschyrens afsigt ir alt visa, det KRher icke är någon gräns, vartore Frankrike icke kan ha några skäl utt önska sig venstra stranden. Floder äro vemligen förbindelsemedel och ej skiljostenar nellan tvenne nationer. Tyskland kan deröre vara lugnt för att ingen fara hotar från rankrikes sida. Frankrike, heter det, har ullföljv sin mission att utsprida sina natiovalitetsoch fribetsidber öfver hela Europa, let har skördat ära och glans deraf och alla