Göteborgsposten – 5 oktober 1861, sida 2

än blodet började rinna. Då polismästaren frågat hvad hans fiende hette, svarade han halfhviskanc och med vigtig min: Jo han hette Anders, Ha förklarade i öfrigt att han ej gömt knifven unde soffkudden och ej tillåst dörren. De i saken hörd personerna påstodo eustämmigt, att ingen trämmand person varit inne i rummet, emedan de eljest skul sett det. — Målet hänsköts till Rådhusrätten, oc karlen införpassades till cellfängelset, för att komm i tillfälle att betrakta sin handling i en annan dage än bränvinsångornas. Rådhusrätten. Tvenne för stöld förut straffade manspersonc vid namn Lars Jönsson och Andreas Olsson stod sist. Onsdag anklagade i Rådhusrättens audra atde ning för att ha tillgripit 3 famn at ett parti ved, so de tått i uppdrag av upplägga. De hade sedermer torsält det stulna till tvenne olika personer för til sammanlagdt 2 rdr 50 öre. Som de erkände brotte bletvo de dömde att hvar tör sig böta det stulna tredubbla värde och undergå ett är och två månader straffarbete. — Förre båtsmannen Johannes Larsson Tra vare, som :varit med om fregauwen Eugenies verlds omsegling, men sedan lemnat sitt vidtutsväfvand yrke och bufvudsaklgast på Lindholmen, men älve här i staden, sysselsatt sig med hvarjehanda arbeter — hade en dag, arbetande i Fribergs brädgård vi Smala vägen, gått ned i skansen på en af skeppare Kuutson törd skuta och der händelsevis fått syn p en siltverbeslagen sjöskumspipa. I sin egenskap a rökare frestades hau så starkt af pipan, avt han ian sig föranlåten stoppa den — i sin ticka. Men var sig att han sedermera ej tann den så god han vänta sig, eller att han fruktade för följderna af sitt streck allmog, han kommerserade bort pipan till någon an nan och visade sig dervid så angelägen om affärer att han i köpet blott bestämde, det köparen skull betala, när han ftiuge pengar och då huru mycke som helst. kEmellerud blef saken upptäckt och ha intördes uwll cellfängelset, der han en tid fick rök tålamodets pipa i atvakta på ransakning. Då denn den 2 okt. foretogs erkände han tillgreppet och ble enär pipan blow värderades till 2 rdr, dömd att fö snatteri pligta 2 rdr 50 öre samt försattes derefte på fri fot med fjorton dagars betalningsanstånd fö böterna. — Samma dag hulls ransakning med häktad Carl Olsson trån Venersborgstrakten. Anklagad to att ha tillnarrat sig 4 famn ved från skepparen J E. Scherman på slupen Hertigen, erkände ban denn. sin förbrytelse, men förnekade hvad som för öfrig lades houom till last, neml. atv från båtkarlen Jo haunes Jonsson ombord på samma slup ha tillegna sig ett par hvita byxor, en svart halsduk och ett röd rutigt ylleförhänge. Veden, som efter hans uppgif utgjorde tvenne Jemubräddade dragkärror, hade bai får på det säv, avt han erbjudit sig sälja ved vo skepparen, emedan, som han sade, han visste en ma dam, som önskade köpa. Skepparen hade dervi svarat, att om han toge med sig madamen ned, skull veden utlemnas. Då skepparen senare aflägsnade sig hade Carl Olsson återvändt och till bätbesättningei sagt sig ha få skepparens tillåtelse att alhemta ve den, hvilket äfven medgitvits honom. Sedermera had han likväl ej afhörts med betalning, hvarföre skep paren anmält saken och med tillbjelp af polisen ta git reda på bedragareu. — För tillgreppet at klädes persedlarne nekade Carl Olsson bestämdt, hvarför målet uppsköts till den 16 d:s då målsegarne Scher man och Johannes Jonsson, som för närvarande be finna sig på resa till Veuersborg, skulle kallas. AIMS