Göteborgsposten – 5 oktober 1861, sida 1

ning) och löjtn. Reuterskiöld (räkning). De fruntimmer som hittills anmält sig till begagnande at lektionerna äro 31 till antalet, neml. fruarna Carolina Hellgren, Josefina Banck, KE, M. Peterson, Charlotta Liljegren och Charlotta Ahman, samt mamsellerna Gustafva Olsson, Greta Svensson, Albertina Ändersson, Hilda Berger, Malvina Bredberg, Leontina Paterson, Hulda Palm, Elisabeth Simson, Amalia Wikstrand, ÅA. L. Hansson, Amalia Wallin, Hilma Liljegren, Lydia Lagergren, Olivia Andersson, Gustatva Grundberg, Emma Jansson, Clara Mathilda Wennberg, Uhristina Sofia W estmark, Maria Martina Dahlgren, Helena Larsson, Hanna Ekeroth, Emilia Thorsell, Cecilia Malmgren, Louise Wallberg, Augusta Forsberg och Charlotta Ekström. Olyckshändelse, Qvinnspersonen 0Catharina Andersdotter, från Kärringön, i Morlanda socken, å Orust, hvilken varit anställd i arbete såsom kalkslagerska, å ett nybygge, tillhörigt segelsömmaren Johansson i Majornas 4:de rote vid Stibergsliden, nedföll i går vid middagstiden från en ställning vid nämnde byggnad och atled nästan genast. Fastighetsköp. Genom stadsmäklarefirman H. W. Swvöm C:o har hr Harald Röhss för 115,000 rdr inköpt säteriet Munkeberg i Skaraborgs län, tillhörigt landtbrukaren Apelgrens konkursmassa. Eldsvada. Den 25 sistl. Sept. har åskan kl. mellan 11 och 12 f. m. nedslagit i ladugården till hemmanet Gustorp, i Tanums socken af detta län, och antändt densamma. Tilllika med inbergad gröda nedbrann den oassurerade ladugården till grunden. För länets landtbrukare. På hushåll ningssällskapet förvaltningsutskotts uppmaning har läraren i kemi vid härvarande Chalmerska slöjdskola mag. A. W. Ewert åtagit sig, att, så långt hans tid medgifver, gå länets jordbrukare tillhanda med undersökningar af jordarter, gödningsämnen, sädesoch ftoderväxter m. m. Skandinaviskt. Danska tidningen Fedrelandet atslutar en artikelföljd rörande Tysklands enhetssträtvanden med följande ord, förtjenta att återgifvas: Liksom det tyska strätvandet efter gemensamhet i lagar och inrättningar gör den danska helstaten omöjlig, på samma sätt är det tyska enhetssträtvandet, i det hela taget, af största inflytande på Danmarks framtida politiska öde. Det skall bli stor skiljnad mellan att hafva till fiende det nuvarande tyska förbundet, som är splittradt inom sig sjelft och der hvarje furste fullföljer sina egna åsigter och planer, och ett förenadt Tyskland med en verklig centralmakt i spetsen. I strid med detta skulle Danmark ovilkorligen förblöda, om det stode allena. Hvar skall det dertöre söka sina bundstörvandter? Det kan fornuftigtvis endast vara tal om ett förbund med Sverige och Norge, ty samma nationala id, som hotar Danmarks framtid, gifver äfven medlet mot faran. Ingen annan regering har uttalat sig så bestämdt för oss, som den svensk-norska; hos intet apnat folk bar vår sak funnit en sådan sympati som hos våra tvenne brödratolk. Ett fast förbund mellan de tre nordiska folken skulle också vara tillräckligt att skaffa oss den säkerhet vi behöfva; de tre rikenas stridskratter skulle vara starka nog att afhålla Tysk