Göteborgsposten – 5 oktober 1861, sida 1

BR SNARARE ERE ER KEANE — Den raska karaibskan! mumlade Mahurec. — Hon lade till vid det fartyg, som utgjorde förtruppen, och blef der väl emottagen, alldenstund man skattade sig lycklig af att få mottaga underrättelser och upplysningar. Då befälhafvaren fann, att hon var karaibiska, redogjorde han för henne om expeditionens mål: ty man vet i Frankrike, att Karaiberna äro trogna! — Flottan skall således om 48 timmar vara i sigte? — Ja. Skogsblomman har lofvat, att föra alla sin nations piroger till dess hjelp; men hon talade ej om mig, medan hon icke visste hvad jag skulle vilja göra. Nu, Mahurec, vet du ju, hvad vi böra utföra? — Vi skola slåss! svarade matrosen enkelt; jag är färdig! — Ja, vi skola slåss! men vi böra äfven tillföra våra vänner mäktiga förstärkningar. Franska flottan består blott af en fregatt och tre korvetter. Hon har måhända knappast 1,000 mans besättning. — Nåväl, sade Mahurec, vi skola ställa till hennes förfogande vår korvett, våra tjugo kanoner och våra 200 man! — Det är icke nog, Mahurec! Jag vill gifva henne till hjelp en fregatt, 36 kanoner,