Göteborgsposten – 4 oktober 1861, sida 1

— S————— — ———— inom militären och sjömaktens organisation sökt åstadkomma genom både manskapets och betälets förflyttning till olika orter, men kanske framför allt genom att på ett åskådligt sätt lemna italienarne ett begrepp om de ofantliga resurser, de hafva att bjuda öfver. Denna utställning är äfven för främlingar i många fall egnad att lemna en antydning om hvilken industriel framtid Italien kan ha för sig, och vi vilja derföre efter en korrespondens till Times lemna våra läsare en kort beskrifning öfver densamma. Den som besöker Glashuset eller Kristallpalatset (utställningsbyggnaden) vid Casino, säger den nämnda berättaren, har ännu många olägenheter. Många af bidragen hafva ännu hvarken namnen å afsändaren eller orten, hvarifrån de kommit, och det finnes icke ännu någon katolog öfver alltsaminans, ehuru en sådan utlofvas skola utkomma med det första. Man ärnade först åter tillsluta expositiohen, för några veckor genast efter det den officielt blifvit öppnad, men detta har man sedan gått ifrån och den kommer nu att stå öppen, samt att tillsluta endast ifall omarrangering af någon af dess afdelningar blir nödvändig af brist på utrymme eller af andra orsaker. I det tillstånd, hvari expositionslokalen nu befinner sig, utgöres den af en aflång, ladformig byggnad, som midtigenom är afdelad i tvenne stora gångar af en rad hvalfbågar, hvilka uppbära ett vackert galleri, som sedan äfven fortsättes utefter de yttre väggarne. Parallelt med dessa och tillbyggda till de yttre väggarne af den aflånga hufvudbyggnaden äro tvenne sidoafdelningar, hvardera bestående af en öfre och en nedre våning. Vid den ena ändan af byggnaden är en cirkelformig plats for utställning af blommor, frukter, exotiska växter ete. Den är utan tak, men omgifven al ett högt stakett. Framför bufvudingången till byggnaden stå några statyer, af hvilka den mest framstående är en kolossal men misslyckad afbildning af Viktor Emanuel till häst, och vid sjelfva dörrarne står ett naturalster, för hvilket florentinarne synas hysa likaså stor vördnad, som för något som är utställdt inom expositionslokalens väggar. Det är en jettelik portvaktare 7 fot 4 tum lång, klädd i en ståtlig uniform i de italienska färgerna, hvilken han erhållit till gåtva af ett tacksamt land såsom erkänsla för haus kolossala proportioner. Om han ar ställd dit såsom en illustration af den öfver ingången anbragta devisen, att Folken tilltaga, då de blifva befriade från träldomens band, så måste man erkänna att han verkligen är på sin plats. — Det allmänna arrangementet inom byggnaden är följande: I den nyss omtalade cirkelformiga afdelningen äro utställda, utom redan nämnda saker, landets mineraliska alster; de tvenne gångarne i hufvudbyggnaden äro egnade åt manufakturalster i allmänhet, under det de yttre sidogångarne innehålla alster af konsten och andra i sammanhang dermed stående yrken, äfven som förfrisk