Sjögastarnes konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. — Han sjelf, bästa miss. — Ligger fregatten för ankar? J hamnen. — Och, sade Mary lifliigt, lord Ellen har ej uppbringat någon pris under sin färd? — Ingen, miss. — Ahl! inföll den unga flickan med en något underlig ton. Den gamle läkaren lutade sig öfver henne och sade med ett lätt ironiskt leende : — Ah, söka och finna äro tvenne skiljda saker, men att finna och taga äro ännu mera skiljda. -— Och hvem bör man finna och hvem bör man taga, doktor? frågade Angeles. — En otrogen, sennorita, som gör edra grannar engelsmännen mycket ondt, — En otrogen ? upprepade Incarnation förvånad. — Eller åtminstone en korsar . .. Af en oöfverlagd slump hade alla de enskilta samtalen afstannat på en gång, och doktorns ) Forts. från N:o 149—155, 157—183, 185—227,