Göteborgsposten – 30 september 1861, sida 1

ERSTA AE STERIL FESTER LAR ANA EEE ct största hastighet, fri från den vibration och skakning, som nästan alltid törmärkes å ångfartyg; det höjde sig lätt på de obetydliga dyningar den påträtlade, och skar framfor allt, oaktadt dess botten var oren och klamparne frän utskjutningen ännu sutto qvar vid densamma, sin väg genom vattnet snabbare, än medeltalet at de snabbt gående postångbåtarne. Det hade endast beholts en frisk bris och en hög sjö tor att göra profvet med det nya fartyget tullkomhgt; men ingendera af dessa omståndigheter var det lyckligt nog att möta. I Portsmouth, dit det fördes, skall dess sista fulländning ske i den derstädes befintliga stora dockan, och innan wedlet af nästa månad skall det, fullt sjolärdigt, åter bege sig ut derifrån på en twur, för att söka etter dåligt väder. Vid den tiden på året skall detta sökande troligtvis icke länge vara förgäfves, och är det möjligt, att från hvad den redan har gjort, säger Times, göra någon förutsägelse, så kan man vänta at dess storlek och styrka, att den skall genomgå detta sista och sväraste af sina prof med samma triumf, som alla de foregående. Under den tid, fregatten låg törtöjd vid Greenhithe, hade en stor mängd arbete blifvit uträttadt ombord. Hela eller nästan hela dess inredning hade blifvit fullbordad, dess törråder, kanoner och krut hade blitvit tagna om bord, och dess utrustning i atseende å hvad som behöfdes för att gå till sjös, hade blifvit afslutad. Jerntornet a däcket fulländades äfven, men dess utseende och utförande klandras. Det var icke offentligen kändt, att The Warrior skulle resa af den dag, den gjorde det, och ingen, som sett fartyget dagen förut, skulle heller kunnat tro det. Men de sista arrangementerna utfördes så hastigt, att resan kunde företagas på den föresatta tiden, hvilket äfven var nödvändigt, för att dermed icke skulle behöfva uppskjutas ännu en halt månad, emedan fartyget är så stort, att det endast vid springtiod kan löpa in i Portsmouths docka. The Warrior lemnade sitt läge vid Greenhithe den utsatta dagen straxt efter middagen. Endast sir Fredrick Grey och lady Grey, amiral Elliot, mr Penn, byggmästaren at maskinerna, kapten Ford och mr Kolt, entreprenörerna, som byggt fartyget, samt några få at varfvets embetsmån voro ombord. Emedan det var okändt att fartyget skulle lägga ut, var der intet buller och ingen uppståndelse och rörelse samt ingen samling af båtar med åskådare af skådespelet. Så lugut och sakta gick allt för sig aw de, som voro ombord, knappast voro istånd att märka, när det stora fartyget satte sig 1 rörelse. Når sjömännen och arbetsfolket å stranden sågo det begynna att långsamt gå framåt utför floden, uppgåfvo de dock ett trefaldt cheer och genast hastade The Warriors besättning upp i masterna och besvarade helsningen på ett sätt, som endast engelska sjömän äro i stånd till, såsom Times säger, och med denna obetydliga ceremoni begynte den första och vackraste af de engelska jernfregatterna sin första resa. Befälet å Ihe Warrior fördes af mr Barnes, en af de mest erfarna af regeringens lotsar, och det behöfdes all hans skicklighet och omsorg samt noggranna kännedom om floden, för att undvika