Göteborgsposten – 28 september 1861, sida 2

de tända gasen å de större gatorna samt i flera enskilda lokaler. Sålunda har, — säger stadens tidning — under kortare tid än på något annat ställe en anläggning nalkats sin fullbordan, hvilken under vanliga förhållanden erfordrar åratal. Ingeniör Beatley är anläggaren. Ett barnhem skall inrättas i Hernösand och till grundfond för detsamma hafva stadens fruntimmer skänkt en mingd arbeten hvilka bortauktionerats och inbringat en summa af 2,144 rdr 46 öre. Notarien Franz Sjöberg, f. d. utgif vare at tidningen Folkets Röst, har för någon tid sedan på sitt landtställe Björnholmen brutit ena benet af sig och hålles deraf vid sängen betydligt sjuk. Varma somrar. I Das Ausland berättas: År 1132 oppnade sig jorden, och floder och brunnar forsvunnoi Elsass. Det stolta Rhen torkade ut. År 1152 var hettan så stor, att man kunde koka ägg i sanden. År 1160 dog islagtningen vid Bela en stor mängd soldater af varmen. Åren 1276 och 1277 brände höoch hafreskördarne alldeles upp at solen. Åren 1303 och 1304 kunde man gå torrskodd öfver Seine, Loire, Rhen och Donau. 1893 och 1394 dog en mängd djur at hettan och skörden torkade bort. Ar 1440 var hettan utomordentlig. Åren 1538, 39, 40 och 41 voro floderna nästan alldeles uttorkade. År 1556 rådde en stor torka öfver nästan hela Europa. Åren 1615 och 16 rädde en förfärlig värme i Italien, Frankrike och Nederländerna. År 1646 hade man 58 heta dagar efter hvarandra. Året 1678 var mycket varmt, och likaså de tre första åren af 18:de århundradet. År 1718 regnade det icke en enda dag från April ända ull Oktober! Säden brändes upp, floderna uttorkades och teatrarne stängdes. Termometern visade 36 grader Reaumur eller 459 Celsius, 1723 och 24 var stor hetta. 1746 hade en mycket varm och torr sommar, som alldeles calcinerade säden. Det regnade icke under flere månader. Åren 1748, 1754, 1760, 1767, 1778 och 1788 var värmen äfvenledes mycket stor. Under det beryktade kometåret 1811 var sommaren mycket varm och vinerna blefvo kosteliga. Ar 1818 mäste man för värmens skull stänga teatern. Största värmen var då 43?, 9 Cels. År 1830 under de trenne julidagarne visade termometern 28,, gr. Reaumur. 1832 under upproret den 5 och 6 juni var värmen äfvenledes 43?, 9 (Cels.). 1835 var BSeinen nästan alldeles uttorkad. 1850 i juni, då koleran för andra gången visade sig, stod termometern endast på 249 Cels. Den högsta grad af värme, som menniskan kan under någon tid utbärda, vacklar mellan 40—45 grad. Cels. Abdelkader poet. Då ödet icke tillåtit den djerfve emiren Abdelkader, att förblifva en krigshjelte, en vapnens man, har han resignerande fattat pennan och ingått i poeternas leder. Man har nemligen att med det snaraste vänta en samling dikter på franska språket författadt af honom. Danskonstens historia. Hos hr J. J. Weber i Leipzig utkommer en Historia öfver danskonsten hos de bildade folken at Albert Czerwinski. Författaren vill deri for törsta gången bevisa, huru dansen alltid stävt I närmaste samband med folklifvet och likasom litteraturen betecknar de olika stadierna af kulturhistorisk utveckling. Ur det industriela lifvet i Paris. Ett köpmanshus i Paris exporterar årligen omkring 150,000 litres punsch (1 litre c:a 11 jumfrur) till Australien och nästan lika mycket till Kaukasus. Ett andra hus, som lemnar blommor uteslutande för sockeroch pastejbakelser, till prydande af maträtter etc. för namnsdagar, fabricerar deraf årligen för mer än 300,000 fres. Ett annat återigen försäljer årligen för omkring 400,000 fres sorbet och glace. Detta hus behöfver circa 500,000 ägg och håller 6 hästar, för att föra sina varor till kunderna. En god industrigren i Paris är vidare tillverkningen at bisquits och pepparkakor. En af de konditorer som sysselsätta sig dermed, ger 180 personer arbete. I sina 40 ugnar, i hvilka bakas 40 gånger estetik nsöenstektltttiksknittst kt RA