Göteborgsposten – 28 september 1861, sida 1

Sjögastarnes konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. Blanche hade ej gjort den minsta rörelse. Hennes ttammande ögon bleka ansigte och hopbitna läppar förrådde alla de lidanden, hvaraf hennes själ upprördes; men den bjeltemodiga unga flickan återhemtade alla sina krafter och lyckades beherrska alla de upproriska tankar, som stormade inom hennes hjerna. Hon uthärdade alla de lidanden som den moraliska smärtan kan alstra, men icke ett enda skri hade undsluppit hennes torra strupe, ingen suck hade pressat sig fram ur hennes bröst. Bödeln fick ej njuta den glädjen, att se sitt offer lida. När Bamboulå tystnade, förvånad öfver den olyckliga qvinnans skenbara lugn, sade hon med tydlig och klar stämma: — Då ni kommit hit och nu påminner mig om alla de olyckor ni anstiftat emot oss, så vill ni föreslå mig en handel, genom hvilken jag skall sälja mig, för att köpa vicomtens frihet. Jag anar det! — Ja, du har rätt! svarade Bamboulå döl) Forts. från N:o 149—155, 157—183, 185—224