Göteborgsposten – 27 september 1861, sida 1

Sjögastarnes konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. — Vicomten lefver nog, mumlade den gamle normanden, om Mahurec gjorde detsamma!... Ah! Vår Fru i dAuray skulle då få sig ett ståtligt vaxljus, fastän Republiken befallt hennes kapells nedrifvande. Za Perle lemnade Kilen och styrde ut till sjös. Alldeles ofvanför hennes mesanmast, såg man på klippan en ljus punkt: det var elden från Portzies norra batteri. Tvenne officerare, af hvilka den ena stod upprätt och den andre satt på en kanon, följde med blickarne fregattens äfventyrliga gång. — Det är la Perle, som löper ut från passet, sade en utaf dem. — Ja, öfverste, svarade den andre. Och gifve Gud, att alla de arma menniskorna vore ombord ! oo — Åh! de ha säkert beklagat sig öfver mig, ty jag har brustit i mitt löfte! Olyckliga unga flicka, som litade på mig! Om någon olycka ) Forts. från N:o 149—155, 157—183, 185—224.