Göteborgsposten – 20 september 1861, sida 1

varnas och straffas utan en otymplig fiction, ar omöjligt att inse. Dessutom finnes det ännu till på kopet, i alseende ä törsvaret for påssvasendet, den svaga punkten, alt auktoriteterna omöjligen kunna vara bekanta med alla de medborgares och ännu mindre med de trämlingars personliga karakter, hviika man bar tor alsigt alt utesluta tran landet. Verknmngen al en sädan ärgard 1 Amerika kan icke mätas blott elter de olageuheter, den tororsakar. Dev tyckes icke vara nägut allttor stort besvär at betala en azgenv nägra slillings tor ett pass eller tor em Visering, och av begilva sig ull eu konsuls embevsrum och underkastva sig en exammermg Frörande ens älder samt en skarp betrakvelse alt ens anletsdrag och utseende, Och dock skapa dessa tormaliteter en verklig stängsel emellan Kogiand och Amerika, och ew inet slängsel al sådant slag hindrar twraliken ganska mycket, likasom on obetydlig sluttumg kan audra en iods lopp. Ingen kan säga, huru mycket Iranvaron al el sädant hiuder kan hatva bidragit ull invandringen at emigranter rån Irland och Tyskland. Om denna. invandring har vari nyvug eller icke, kunna invanarne i Foreuta Staterna endast sjeltva fullt bedöma, men know-nolhiny-partieis fall synes Uulvisa, all majoriteten Ouskar se sin census sliga, sin arbewmarknad Ofvertyllas och de roastegandes autal forokas på deita säll. Men hvukec sytte mr Lincoln och mr Seward än må halva, så skall nodvåndigheLen al alt hatva pass säkert kunmma av at hålla mängen tran alt slå ag ned 1 Förenta Staterna. Man har olta forvänal sig otver, all lodda engelswan och irländare skulle välja ett lut at tortvilad tårtan I Amerikas fyllda städer tramlöor värdigheten at av vara en ilten jurdegare 1 Canada och Austrauen. Men de hade det ideala behaget at svcial jemuhkhet, latt beskawwmug, tribhev 1 alt tala och etww mnaåstan fullkomigv oberoende at bäde regenringen och hvarje annan otverorduad. Den ena efter den andra at dessa det amerikanska samhällets kannemärken har kriget, den stwora ombildaren at wustuutioner och nationalkarakterer, skrapat bort och föorminskat. Freden kan utan tvifvel aterigen restaurera dem, och ullvaxten i Förenta Satlernas betolkuwing kan blifva så snabb som någonsin. Undertuden mäste emellerud hvarje nytt hinder för Jen fria handeln och den tria personalrörelsen åstadkomma en fördel for de engelska kolonierna. Detta skall icke vara foljden af någon ovänlig rivalitet å Englands sida, utan ut orsaker, at hvilka Amerika mer än något innat land har dragit nytta under förra hälten af innevarande sekel.