Göteborgsposten – 14 september 1861, sida 2

Till dessa komma åtskilliga andra smärre jernvögar, byggda af enskilda bolag, nemligen: I Helsingland: Hudiksvall-Forssa 1,02 mil; Söderhamn-Bergvik 1,50; Marm-Sandarna 0,93. — I Dalarne: Wessman-Barken 1,48. — I Westmanland: Norbergs 1,55. — I Wermland: Kristinehamns 1,11; Frykstads 0,93. — I Östergötland : Åtvidabergs 0,97. Finska frågan. Ryska regeringen har nu, sannolikt i följd af det uppseende förhållandena inom Finland på sista tiden gjort inom den europeiska pressen, på visst sätt inskränkt sin uppfattning af det inkallade ständerutskottets verksamhet. Utrymmet hindrar oss att i sin helhet införa det kejserliga brefvet, hvilket dessutom mestadels endast utgör en närmare bestämmelse af det föregående kejserliga brefvet. Det heter nemligen nu, att de deputerades (till ständerutskottet) tillgörande ej må sträckas längre än till att i underdånighet yttra sig och föreslå efter hvilka grundsatser och i hvad syfte lagförändringar eller nya påbud och förfoganden, enligt deras tanke, vore för landets gagn af nöden; hvarefter H. M:t säger sig skola, sedan de deputerades utlåtande ingått, förordna om de vidarej åtgärder, som kunna anses nödiga för frågornas lösning, efter ärendenas beskaffenhet, antingen på administratif väg eller genom landtständernas medverkan. Det heter vidare att femtiotvå särskilda punkter skola inlemnas till ötfverläggning. — Man torde af ofvanstående kunna berättigas till frågan: hvem skall afgöra, om ärendena, efter utskottets hörande, skola vidare behandlas på administratit väg eller genom ständernas medverkan? Det vill synas af det kejserliga brefvet, som om regeringen skulle sedan vara den bestämmande. Följa dock blott de öfriga finska kommunerna Helsingfors fasta protesterande på förhand mot utskottets berättigande, så är likväl hela saken hulpen, och kejsaren sedan nödsakad att inkalla ständerna och gifva dem ett ord med i laget. Komiten för landtförsvarets ordnande. De frågor, öfver hvilka denna komite skall yttra sig, äro följande: 1:0) Huru stor styrka landttrupper bör Sverige vid inträffande krig kunna uppsätta och underhålla för betryggandet af sin sjelfständighet; och i hvad mån bör landets försvar då genom befästningar vara förstärkt. 2:0) Huru böra dessa försvarskrafter vara ordnade, med afseende på krigshärens indelning, sammansättning af stam, beväring och förstärkningstrupper, särskilda vapenslag, staber, intendentsväsende, sjukvård m. m.; och hvad erfordras af materiel för så väl den rörliga styrkan som det genom fästningarna påraknade försvaret. 3:o Huru stor del af landets under krig erforderliga försvarsstyrka bör under fredstid finnas fullt öfvad och rustad; huru bör denna styrka vara ordnad på för att vid inträffande krig medgifva bildandet af den då behöfliga försvarsstyrkan det skyndsammaste och mest ändamålsenliga sätt; samt huru bör en sådan öfvergång från fredstill krigsfot med mingeta kostnad kunna ske. 4:0 Hvilka försvarskrafter eger landet för närvarande att påräkna under krig och fred, samt hvilka brister visa sig möjligen vid jemförelse emellan dessa försvarskratter och de erforderliga, uti de olika vapenslagen, staber, intendentsväsende, sjukvård, befästningar och krigsmateriel, med afseende på så väl personalens antal, krigsbildning, utrustning, underhåll, aflöning och pensionering, samt hästars antal och materielens tillräcklighet, beskaffenhet och nödiga omsättning. 5:o Huru böra dessa sig möjligen visande brister på det ändamålsenligaste och för staten minst betungande sätt kunna fyllas. 6:o Kan och bör krigsförvaltningen undergå någon förändring, ledande till mera enkelhet, redighet i öfvefsigten deraf och besparing med bibehållande af nödiga kontroller. Ordensdekoration. I extra ordenskapitel har K. M:t d. 11 d:s utnämnt handl. i Söderhamn J. G. Brolin till riddare af Wasaorden. Jernvägsinvigning. En för de norra orterna ganska vigtig kommunikationsled öppnades högtidligen d. 11 d:s, neml. en jernväg