Göteborgsposten – 13 september 1861, sida 1

Han förde undan Låonore och Jacquet, som ville qvarhålla honom och hoppade liksom sjömannen nyss förut ned i rummet. Med ett enda språng var han vid dörren, som ännu upprätthölls af de båda männen. Han lutade sig :snabbt ned, öppnade kruthornet och stack .det under dörren, derefter tog han upp en bit fnöske ur fickan och närmade det till fängpannan på en pistol, som han höll i andra handen. — Upp med er! sade han till de båda männen ; flyn, och fort! Han stödde härvid sin rygg och sina axlar mot, dörren, för att hålla denna barrikad uppe. Hvarken Fjäriln eller sjömannen rörde sig ur fläcken. — Upp med er! upprepade vicomten. J måsten, jag vill det, jag befaller det! Derpå utropade han, då de båda männen ännu tvekade att lyda: — Lyden! annars skjuter jag mig för pannan. Han satte härvid pistolmynningen för pannan på sig. Det låg i hans röst en så befallande ton, i hans ansigte en så kall beslutsamhet, att Fjäriln och sjömannen tvekade. — Gå först! sade Fjäriln blott.