Göteborgsposten – 12 september 1861, sida 2

Article Image
Jlöpande politikens ordbok med namnet på e -IDy fråga måste vara bra oemotståndligt ho h I Patrie, för atv bladet skall kunna finna sig sådana motsägelser. r Dagligt Allehanda säger häröfver: . Men beklagligt nog för Patrie, det fin nes ingen finsk fråga och skall aldrig kom vIma att finnas någon. Detta sitt påståend -I grundar le Nord på den lycka finnarne skol åtnjuta under Rysslands spira, och den tro het och belåtenhet de städse ådagalagt. De I blefve lika vidlyftigt som ändamälslöst att hä uppräkna alla de materiela förmåner, som en ligt le Nord skola hafva satt Finland i stånc att under det mest fullkomliga selfyovernment! taga riktiga jättesteg i ekonomisk utveckling alltsedan skilsmessan från Sverige. Vi vilj: icke heller fästa oss vid att de flesta af de uppräknade förmånerna äro lika många natio nalolyckor, såsom t. ex. myntoch handels: förhållandena till Ryssland, finska ungdomens ingående i rysk tjenst o. s. v. -— Le Nords hufvudargument tör omöjligheten af en finsk fråga ligger i alla fall deri, att Finlands grundlagar aldrig blifvit kränkta och att Finlands folk icke i detta fall anför några klagomål. Men om nu det motsatta bevishgen öfverensstammer med sanna förhållandet, medgifver då le Nord tillvaron af en finsk fråga? Konseqvensen synes fordra detta, och le Nord behöfver i sådant afseende endast påminna sig att Finlands politiska rättigheter varit suspenderade alltsedan 1809, att landet suckat under ett lika olagligt som oerhördt censurtvång, samt att folket nu synes komma att såsom en man protestera emot det senaste af le Nord beprisade attentatet emot konstitutionen. Här forefinnas således enligt le Nords egna premisser alla vilkoren för åvägabringandet af en fråga. Om ock denna tråga står sist på nationaliteternas föredragningslista, så innebär dock detta för Nordens tolk dyrbara förhoppningar, på samma gång vi våga betvifla uppriktigheten af le Nords försäkran om att bladet icke på minsta sätt tager allvarsamt vid sig af Patries artikel och den nya Östersjökampanj, som den synes vilja inviga. Det till och med öfver all förväntan vackra resultat af utskottsvalet i Helsingfors skall utan tvifvel verka afgörande, icke blott på de nu som bäst pågående valen i alla landets delar, utan äfven vida utom Finlands gränser sprida ljus öfver en fråga, som har rätt att blifva europeisk och som synes lofva att blifva det. Crusenstolpes roman, den länge förebådade Oscar I:ste och Svenskarne, säges nu skola utkomma till vintern, sedan, efter Uskilliga parlamenteringar, hr Ph. Maas i Stockholm blifvit förläggare af densamma. Artisten Zoll efterlemnade i egen ego 5 st. taflor, hvilka bortlottades i Malmö d. 7 I:s. Dervid vunnos: En vandrande gesäll baron Sten Ramel, Josefs och Marias flykt fohr James Gibson, Parti af Laga-ån af ru M. Colliander, En spågumma af handl. Chr. H. Möller, Ett Jagtstycke af baron C. AY. Gyllenkrook och Morm orsbesök af kapen Ängerstein. Flottans sjömanshattar. Båtsmännens arakteristiska blankhattar skola försvinna och rsättas af mössor utaf kläde, omkring hvila, såsom på hatten, skall anbringas ett svart idenband med inskrift i guldbokstäfver: ,, Kgl. rottan. Inspektionsresa. Generalpostdirektören ih. Staöl v. Holstein har, åtföljd af postinpektoren Printz, företagit en inspektionsresa jr Il södra delarne af riket. Industriexposition. Inom Upsala handt-t erksförening hur en plan, som utan tvifvellr ommer att uppmuntras af allmänhetens syn-d erliga bifall, blifvit bragt å bane och redan s arit föremål för öfverläggning och åtgärderss idtagande af föreningens bestyrelse. Frågan d iller en exposition till instundande julmark-n ad i Upsala af handtverksoch fabriksarbeli

12 september 1861, sida 2

Thumbnail