Göteborgsposten – 2 september 1861, sida 1

EAST AAA FRIES IEA SIERRA SERIER VANA a Sacramento fullborda sina förberedelser för resan till mormonernas land. Då de med sim mormoniske vägvisare närmade sig den heliga staden, förvånades de först öfver den hogudliga helsning, med hvilken han beträdde den heliga jorden samt sedan ofver åsynen aft staden sjelf, denna så unga och dock redan så viguga stad, som likt en utdunstning ur jorden helt plötsligt har uppstått midt i öknen, och som kanske är bestamd att bilda slutstenen i det hvalf af samhällsförhållanden, som hädanefter skall förena Sulla Hatvet och Atlantiska Oceanen. Det är sannt, att de stolta torn, hvilka en dag med sina lufuga spiror skola klytva molnen, ännu icke hatva hojt sig från sima tillämnade grundvalar, samt att endast en jordvall af obetydlig höjd och styrka omgilver staden, såsom skydd mot indianernas befarade anfall; men staden gär snabbt framät 1 sin materiela utvidgning, under det att man öfverallt finner spår at en särdeles tritsam industri. Murare som bygga, timmermän som tillyxa bjelkar, trädgårdsmästare som gråfva och vattna, smeder 1 sina verkståder, skordemän som inbergade säden, korsnärer som beredde pelsverk, barn som skalade mais, herdar som vaktade sina hjordar, vedhuggare som återvände från bergen lastade med sina bördor, kardare som kardade ull, dikare som grälde små kanaler will landets bevattning, skråddare, skomakare, tegeltabrikanter, krukmakare, saltpetersjudare, kruttillverkare, m,ölnare, sågare, vapensmeder som fortärdigade eller iordningsställde bössor, med ett ord alla möjliga slags handtverkaro och arbetare funnos att se derstädes. Det var vid första ögonkastet uppenbart, att det var ett i högsta grad produkuvt samhälle, på samma gång som frånvaron af krogar, spelhus och andra liderliga ställen, samt ordningen på gatorna och harmonien emellan alla samhällets olikartade elementer bevittnade, vare sig befolkningens högre sträfvande eller den styrande conclavens välde. Och derom öfverensstämma ätven alla olika uppgifter, att Brigham Young, samhällets president, är en i högsta grad ovanlig person. Till och med de, hvilka äro mest fientliga emot honom, erkänna att han är i besittning at egenskaper, som göra hodom till en framstående poltiker och en skicklig administratör. Också John Hyde, affällingen från mormonkyrkan, såsom han benämnes, medger åtminstone hans skenbara allvar och hans besynnerliga makt ötver sin församlings icke blott fruktan utan äfven kärlek ; och något af hans förmåga kastar sitt sken tillbaka äfven öfver Joe Smith, den bedragare, som grundlade mormonreligionen och hvars urskiljning förmådde honom att utse Brigham Young till det blitvande verkets fullbordare. Oberoende af Brighams förmåga, sammanhållas mormonerna dock dessutom at en verklig fanatism, Det är ett högst eget och anmärkningsvärdt faktum, att ehuru den ameikanska regeringen lofvat sitt skydd åt alla,, vilka voro böjda att afkasta Brigham Youngs ok, dock endast ett högst obetydligt antal besagnat sig al dess tillbud. Naturen och beskaffenheten af det band, som håller mormorerna tillsammans, lärer vidlyfugt behandlas ff hr Remy i hans arbete, i synnerhet i de capitel, som handla om Lära, hierarki och; sudsdyrkan, hvilka i detta afseende dock en-:! ENDE KRANSAR mt nr ee a