Göteborgsposten – 31 augusti 1861, sida 1

hade tagit med sig sina dyrbarheter och flytt från byn, som snart skulle dränkas i blod genom någon ny episod ur det inhemska kriget. Vid nattens inbrott var derföre Gouesnou öde och doktorns boning var den enda, i hvilken ännu funnos menniskor qvar. De olyckliga dårarne, som den gode doktorn vårdade, kunde ej rädda sig genom flykten och doktorn, som stannat qvar hos sina sjuka, lik en soldat på sin hederspost, hade envist vägrat att lemna sin boning. Men ban hade dock tvingat sina tjenare att draga sig undan. Blanche, LEonore och Bertha hade stannat qvår hos doktorn och de sjuka. Blanche hade ej för sin syster nämnt något om det samtal hon haft med grefve de Sommes utskickade, rörande den sällsamma bekännelse hon mottagit, utan betecknat denne utskickade såsom tillhörande rojalistarmåen, hvilken grefven sändt, för att bedja nunnorna hålla sig färdiga till att fly. Då Låonore fick underrättelse härom, hade hon tackat Försynen och välsignat grefve de Sommes namn. Blanche hade ej vågat sträcka sitt förtroende längre, af fruktan att LEonore skulle inse den uppoffring hennes syster gjorde då hon mottog grefvens tjenst och samtyckte till att fly. De båda systrarne hade kommit öfverens om att genast underrätta doktorn, fast beslutna att ej fly, annat än i sällskap med honom,