Göteborgsposten – 31 augusti 1861, sida 1

paren utan erfarenhet, utan beräkning, och utan menniskokännedom griper så snabbt efter det stycke vara, som han vill ha, att säljaren blir besluten att lemna det blott tör allra högsta pris. Den obetänksamme har redan vid första bjudningen förlorat spelet. Och så tror han, atv han genom de vanliga plumpa knepen skall kunna uppnå sitt mål. Han söker att nedsätta den vara, som han vet eller borde veta, att saljaren med rätta skatvar högt, samt att ställa den i jemnbredd med de sämro sorterra af samma slag. Derigenom ästadkommer han misstroende och forwrytelse, der hans egen fordel skulle fordra af honom ett beteende, som kunde vinna den andra. Och uppnår han äfven slutligen genom päåhängsenhet sitt mål, så lemnar han dock etter sig troet till en motvilja, som sedan skall komma att bära honom biuer frukt. Hans seger är icke bättre än ett nederlag. Men, frågar du, ha då blott de lycka i affärer, hvilka äro utrustade med så utomordentliga naturgåfvor? Och äro då alla de lyckliga så underbart utmärkta mån, som jag besknritver dem? Om du med lycka törstår att blifva rik, så erkänner jag avt det finnes menniskor, hvilka instinkumnessigt finna sin väg, likasom hunden vädrar upp en benknota. Det finnes ingen regel utan undantag, tillfälligheten har sina händer med i spelev vid alla saker, och framgång i aftarev beror visserligen ofta på den gätlika lyckan. Mången kommer fram med en oböjlig viljas plumpa klubba lika väl som en annan med en fin takts och ett bildadt uppförandes skarpa vapen. Ja, råhet år ofta den basta rekommendationen hos råa naturer,ty dessa förvexla forfining med likgilughet och inbilla sig att brutaliteten nödvändigt är ärlig. Härmed afsluta vi denna ur en amerikansk tidskrift (Atlantic Monthly) lånade dialog om Dry-goods-Jobber väsendet, som på samma gång den lemnar ett begrepp om detta amerikanska fenomen, tillika läter en förstå, hvad man i Amerika företrädesvis menar med praktisk kunskap och praktiskt handlingssätt.