Göteborgsposten – 27 augusti 1861, sida 1

Staternas arm6e. På hans önskan att blifv: använd i aktiv tjenst blef han skickad til vestern, der öfverste Zachary Taylor, som se dermera år 1849 blet vald wull Förenta Sta ternas president, förde krig mot indianerna samt ställdes till hans disposition. I de dag: ligen förekommande skärsmytslingarne ut märkte sig den unge Davis så, att han vic bildandet at ett nytt dragonregemente erhöl rang af öfverste 1 detsamma. Det var undei dessa strider som indianhöfdingen, den svart: falken, som var en fanatisk fiende till amerika varne, blef tillfångatagen samt under sin tån genskap blef så intagen af beundran för Da vis, att han med honom slöt ett innerligt vän: skapsförbund, som först upplöstes med han: död, och forklarade sig för Davis skull vilj afstå från sitt hat mot de hvita. År 183: lemnade Davis armeen samt slog sig ned pi ett bomullsplantage i Mississippi. Här egna de han sig med ifver icke blott åt jorden odling ntan äfven åt politiska och statseko nomiska studier. Efver år 1843 vände har sig äfven åt den praktiska politiken samt an slöt sig till den demokratiska riktningen. ÅA 1844 utsågs han till presidentväljare (elector och företog sig då en rundresa for att agiter för general Polks kandidatur till president värdigheten i Förenta Staterna. Under deun agitation måste han uppträda som talare p flera skilda orter och utmärkte sig som så dan så mycket, genom såväl behag som man lig kraft i sina tal, att hans medborgare Mississippi begynte fästa större uppmärk samhet vid honom samt år 1845 utsägo ho nom till sin representant i kongressen. he dan några år förut hade han gilt sig me sin förre befälhafvares, Zachary Faylors dot ter. Under denne sin svärfaders befäl skull Davis snart återigen utmärka sig genor nya bedrifter. Kriget med Mexico utbrö nemligen och Davis inlemnade då i Juli 184t ansökning om afsked från sin plats som med lem i kongressen för att träda i spetsen fö de frivilliga karabiniererna från Mississip pi, hvilka hade utvalt honom till sin of verste. Vid stormningen at Monterey (Sept 1846) var Davis den underhandlare, som fast ställde vilkoren för mexikanarnes kapitulatior och i slaget vid Buena Vista (22 23 Febi 1847) hade amerikanarne i hög grad han hbjeltemodiga ansträngningar och den eld, ha: visste ingjuta de sina, att tacka för sin fram gång. Straxt i början af bataljen blef ha sårad, men satt dock qvar till häst ända til dess mexikanarnes nederlag var fullständig afgjordt. År 1847 i Juli, då hans trupper tjenstetid lopp ut, återvände han med der tillbaka till Mississippi. Presidenten Polk vill nu utnämna Davis till brigadgeneral för d frivilliga, men denne afslog det, emedan ha ansåg, att en sådan utnämning af presidente skulle göra intrång på de skilda staternas rät tigheter. — På krigsskådeplatsen hade Davi nu vunnit ett aktadt namn. Men mindre äro full var den verksamhet, hvilken han dere ter utvecklade i afseende å staten Missis