något så när redan inse. De begge nya parterna, såväl de som stödja sig på med Snellmans alldeles olika grundsatser, som de, hvilka endast modifierat hans teori, i afseende ä de sista konseqvenser han dragit derur, skola säkerligen hvardera söka avt intöra dev fiuska tolket på de politiska affarernas område så längt de kunna. 1 detta atseende är det tro ligt, att de hvardera ätven skola hälla last vid olagligheten at att soka lemua det i när sta års borjan sammanträådande utskottet nägon beslutande rätt; och derutinnan skola de kanske hatva Snellman och en del at hans anhängare till gemensamma motständare. Ett fasthållande at deuna punkt är också för den närmaste framtiden det vigtigaste. Men vid de vidare rorelserna skola kanske uppstå frågor, som skola kunna åstadkomma oenighet dem emellan. Avt forsöka att blicka längre in i framtiden är dock alltför svårt. Men det säkra tyckas dock vara att en våsenuig förändring 1 partiställningen under de sista ären föregåv och håller på att föregå i partisvallningen mom Finland. Det suveräna ledareskap som Snellman förut utötvade, har upphört, hans äsigter åro icke mera allmänt gällande. Bredvid honom hälla nya partier under nya och yngre anförare med egna äsigter aw bilda sig; och de poliviska swvätfvandena i Finland, som framkallas genom de senaste händelserna derstädes, synas komma atw utveckla sig under andra händers och andra åsigters ledning ån Snellmans.