vägen till er alla, som äro er tillgifna och varen framme vid gatan Chiourme om tio minuter. Der skola vi återfinna hvarandra och der skall jag behöfva er. Förstår du? — Fullkomligt! utropade sjömannen och skyndade att lyda befallningen. En strid börjades redan dernere mellan sjömännen och sansculotterna. — Kom! sade vicomten till Jacquet och Fjäriln. Alla skyndade ut samma väg som vi sett Bonchemin och Fjäriln tillryggalägga, då de lemnade den hemlighetsfulla krogen. Vicomten och Fjäriln gingo i mörkret med den lätthet, som är så vanlig för personer, hvilka väl känna till lokalen. Jacquet följde dem såsom en person, van vid att gå öfverallt. — Men dessa hus, som vi gå igenom, äro ju alldeles öde? sade hr Lenoirs forne agent till vicomten. — Alldeles, svarade denne. Det är en rad af hoteller, som fordom tillhört högre familjer. De ha alla emigrerat och deras boningar ha be-, lagts med seqvester ... De voro nu framme vid trappan, som förde till salen, genom hvilken man skulle gå, för att komma till krogrummet. -— Stig ned! sade vicomten till Fjäriln.