Göteborgsposten – 12 augusti 1861, sida 1

misskännt lekmännen, men lekmännens ofta ovinhga omdömen om presterna och förkastande al stalskyrkan ha vändt många ifrån dem. Lekmannaverksamheten har trow sig finna ett stod i den inre missionen, men den inre missionen såsom sådan kan hkväl ej lemna något dylikt. — Rörelsen genvmgär alla samhällsklasser; många sällsamma fenomen stå nu för dörren, emedan brist på hjertligt begagnande at den kristliga barnakunskapen så otta eger rum. Sekter ha framstått och flere ha utträdt ur statskyrkan. Talet om döpelsetör bundet och dopet misshagar visserligen mänga, men det är dock nödvändigt awt lägga vigt på sakramenten. Det ljus, som N. 5. FE. Grundtvig i 50 är utbredt otver bekännelsen och sakramenterna, har i Norge mötts at ett häftigt motstånd med Norsk Kirketidende till organ; men den grundtvigska riktningen fann dock inträde med Kirkelig Tidende till språkrör. Blicken på döpelsetförbundet är skärpt, och ett värn upptördt mot den spiritualistiska riktningen. Bibelläsningar hållas otta bäde at prester och teol. kandidater, utbredandet at den hel. skritt, uppbyggelseböcker o. m. har mycket förökats. Kyrkovgängen har öfverallt villtagit och begäret efter gudlig läsmng är stort. Prestoch skolläraremöten hällas äfven ofta. Ett utkast till ny psalmbok för fritt begagnande inom landets kyrkor är utarbetadt. Man arbetar verksamt på att väcka lif inom kyrkan, och förl. är utkom en ny iag om folkskoleväsendet på landet. Man finner ofverallt ett allvarligt strätvande efter utbredandet at allmän folkupplysning. Föreningar för fallna qvinnor, lössläppta forbrytare o. a. hafva suttats. Direktionen för hedningsmissionen sitter i Stavanger, och Norge har omkring 400 föreningar; det utges en missionstidning. För närvarande arbetar en kyrkokomite på dessa frågor: om äktenskapsskilnad och frånskilda makars vigsel, absolutionen, dess begrepp och form, tvångskonfirmationen, menighetsrådet, trosbekännelsen, vom tredje trosarukeln, presters afsked o. 8. Vv. Mormonerna hatva verkat mest i Kristiania och trakten deromkring, deras antal obestämdt. Bland dissenters kan nämnas: några brodraförsamlingar, baptister och en liven episkopal församling i Kristiania ; katolkernas hutvudsäte är 1 Kristiania, cirka 150 medlemmar; de ha liten spridning 1 landet. I Sarpsborg finnes ett metodistsamtund och i Stavanger en yväkareforening al omkring 115 medlemmar. På eftermiddagen fortsattes mötet med föredrag af kyrkoherden Welinder. Han tolkade först den stora glädje, svenskarne rönte af att befinna sig bland de norska bröderna; visserligen fanns det förhållanden mellan svenskar och norrmän, som tycktes göra dem tll annat än vänner; men om vi undantaga, hvad som förefallit på riksdagen och yttrats 1 tidningar, så kunna vi med säkerhet påstå, av en varm brödrakärlek förenar det svenska tolket med det norska. — Tal. inlät sig derectter på en redogörelse för det andliga villståndet inom svenska kyrkan under de 2 sista åren. — Det andliga htvet, sade han, är i tilltagande. Kyrkorna fyllas öfverallt. Bibelläsningar fortsättas och besökas flitigt, men ännu mera konventiklarne. Läsningen af Guds ord tilltager. 6,000 exemplar ha förlagts at Luthers postilla och at Scrivers Själaskatt —— —