Göteborgsposten – 1 augusti 1861, sida 1

—L LL — Nå, jag skall väl få reda på, hvad som går åt hunden! sade sir Ewes orolig och förvånad öfver Cotmas oförklarliga vrede. Derpå vände han sig till Karaiberna och sade, i det han reste sig upp: — Vaka uppmärksamt! Cofima, som utan tvifvel anade sin herres afsigt, tystnade genast. Sir Ewes förde handen till sin lifgördel samt öfvertygade sig om attett par pistoler, som Illehäc gifvit honom, voro på sin plats, och att hans karaibiska yxa var lätt tillgänglig. derpå vände han sig till hunden, gjorde en befallande rörelse med handen åt honom för att ålägga honom tystnad och gjorde honom fri. Cofima tog ett högt språng af glädje och såg på sir Ewes med ett sådant uttryck af tacksamhet, att der unge mannen ryggade förvånad tillbaka. -—Hvad kan det väl vara? wmumlade han Derpå tillade han, i det han tog fatt med handen i hundens halsband: — Kom! De gingo in i batteriet. Cofma, som va mycket ifrig, drog sir Ewes med sig framåt. De gingo båda i halfmörkret, ty lampan upplyste en. dast den andra ändan af batteriet, som bevakades af James, hvilken lord Elen ställt ut som post Cotima vädrade längs golfvet, som om han följ ett spår; sir Ewes följde honom under stigande förvåning, med ena handen på yxskaftet.