den nordamerikanska unionen, — men att åter å andra sidan en efter denna princip uttörd förening är likaså bestämdt att föredraga framför ett tillstånd at ömsesidigt oberoende, som i motsatt fall deta senare är att föredraga framför en förening; ty en sådan förening medför alla de tördelar, som en stor stat alltid har, utan att göra intrång på hvarken det ena eller det andra folkets högsta möjliga politiska utveckling. År detta resultat af våre undersökningar rikligt, såsom vi tro att det är, så är i och med detsamma äfven svaret på den ursprungliga frågan sjelffallet. Der stållning Sverige och Norge böra intaga til hvarandra, det mål man bör eftersträfva 1 af seende å deras ömsesidiga förhållande, är en förening grundad och utförd på samma grund: princip, som den amerikanska unionen. De mål vi böra eftersträfva måste vara en före. ning, derföre att en förening erbjuder så många fördelar framför en isolerad ställning men denna förening måste vara af samma forn och slag som den nordamerikanska, derföre att endast en sådan slags förening kan tull göra de vilkor en förnuftig och antaglig poli tisk statsorganism måste uppfylla. Med detta hafva vi till principen besvarav den uppställda frågan, och det återstå endast att närmare tillämpa den på Sveriges och Norges speciela förhållanden samt att der ur härleda de vigtigaste detaljerna för der såsom mål uppställda föreningen. Den första fordran, som innebäres uti der princip, på hvilken vi visat att föreningens organisation måste stödja sig, är det fullstän diga åtskiljandet och öfverlemnandet åt skiljda statsorganisationer af de angelägenheter som skola vara gemensamma och de som skolö tillhöra de skilda staterna. Det första vid dess tillämpning på Sverige och Norge är derföre också att klart och bestämdt åtskilja de angelägenheter som skola vara af det förra slaget och de hvilka skola vara af det senare -De förra, hvilka vi vilja benämna unionsangelägenheter, äro enligt den uppställda grundåsigten, såsom vi sökt utreda vid vår framställning af densamma, af tvenne slag. Det första slaget utgöres af alla sådana som hänföra sig till de förenade folkens ställning till fremmande makter; det andra slaget åter var det som hänförde sig till sådana förhållanden emellan de förenade länderna, hvilka eljest skulle at göras genom traktater och ofverenskommelser eller möjligtvis äfven genom krig. Dertill kommer ännu ett tredje slag af angelägenheter, nemligen de, som framkallas genom sjelfva föreningens tillvaro. Alla andra angelägenheter är dessa äro icke unionsangelägenheter utan tillhöra de skilda staternas sferer. — Till unionsangelägenheter i en på en sådan bas byggd törening mellan Sverige och Norge skulle derföre höra först diplomatien samt krigs: och försvarsväsendet, såväl armeen som flottan; vidare alla angelägeiheter som röra Sveriges och Norges ömsesidiga förhållanden, d. v. 8. sådana frågor som t. ex. den om den ena statens s domar skola vara utförbara inom